i never stop

The time shows 04.28 and I just came home. I have had such a hectic weekend but it has been SMASHING FUN...
Friday night went out for dinner and then to a 60s night in Highbury, did the boogie and the twist and it was great fun...got to bed about 4 am just to wake up about 9.30 am, went and got my weekend croissant, had breakfast, and then cycled down to the South Bank to meet EJ for coffee. Had a huge latte, cycled down to battersea power station (fucking hell what an awesome thing they are planning to do with it), wondered around that for a while, cycled up to Chelsea and tried on dresses, shoes etc...Cycled up to Old Steet (in 25 min weho faaaaaast cycling) to meet Elliot, Nina and Will for dinner at Kingsland Rd. Had dinner at the vietnamese place, walked to hoxton square, had coffee, then I had to cycle back home, have a shower, get changed and take a bus back to Shoreditch to meet EJ. This was around 11 pm, we took the car across London and went raving like mad.
My life is brilliant. I LOVE LOVE LOVE being free and fully alive.
Just wanted to say that!
Bed now. Night night!

groovin' it la 60'

My friend is three years clean and we are celebrating him at a 60s night on Upper Street tonight. I am doing the moviestar look, well, I walked down Upper street last weekend wearing that dress I am gonna be in tonight, and bumped in to some friends who are now calling me movie-star look a like. Amusing. The in-famous nickname I gave myself a bit more than a year ago was 'luffer' from the Swedish word 'luffare'...thats how I perceived myself.

Anyway, good stuff on the way, I am auditioning for a singing course on the 10th of September and can't decide what song to sing. Next week is my last week as a fulltime worker , instead I will become a student, once again!

blink blink, have a fabulous weekend, I will...
S x

dramaqueen

I seem to have hit some kind of weird road of depression. I wonder where I went wrong and how to find a new path. Cause what I am doing now does not seem to work. The old thoughts of 'act, feel, repeat' has come back. I am like a bloody oversensitive open wound and I need another layer of protection, protection from myself.
Gosh I make it sound so dramatic when it really isn't. I am just not as happy as I would like to be and I find it hard to live life on life terms.
My life is bloody brilliant if you think about it. I got everything I need and new stuff is happening all the time. I guess I am scared. Scared of success, scared of failure, scared of being alone, scared of being judged, scared of getting everything and still be unsatisfied.
So, I am telling myself. For fuck sake. Get over yourself will you??

take a chance take a chance take a chance

Har haft en hardcore weekend och är så trött att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Satt uppe till 5 AM i morse och gjorde musik med EJ. Och vi har kommit fram till att vi har jäkligt mycket att göra det här året...var ska vi börja?
Göra musik, lära oss den där jäkla hoppla-doppla dansen eller vad det kallas, rida i Wales, åka till Marrocco, Kreta, Barcelona, Rom, göra en pop-video (haha hilarious), springa minst en halv marathon, arrangera en singelnight, jobba, plugga, ha kul, dansa, träffa nya människor...och en massa mer.......orkar inte ta upp allt här.

Men nu är jag asans trött efter bara ha fått fyra timmars sömn.

snark.

The new arrival

IKEA is very handy sometimes...

I found this little armchair today and took it with me home.

this is me tonight

Godnatt kära läsare....

Livet är fyllt av regn dessa dagar, men BBC har lovat solsken till helgen och jag ska köpa en ny cykel på Evans cykelrea. På söndag ska det cyklas igen, denna gång med EJ och jag ska bli fit as hell...:)

Jag har varit lite surig på sistonde, bara några dagar, men nu börjar det ljusna igeen. Jag ska från och med i morgon försöka börja dra ner på mina starbucks-konsumptioner. Lättare sagt än gjort såklart...när det gäller mig.

Anyway. Sleep tight....

My name is Sofia and I am a perfectionist

Jag lyssnar på Sommar i P1 med Marie-Louise Ekman. Hurra för SR att man kan lyssna på radio på nätet, väldigt bra för oss utvandrare...Även om man blir lite ledsen samtidigt, jag saknar ju Sverige på något konstigt vis ibland. Men egentligen tror jag inte att jag saknar det som ett land, utan det handlar nog mer om att längta efter det som en gång var. Så är det väl med det mesta.

Jag jobbar bara halvdag idag. Sov till kl 10, det var skönt, men samtidigt skrek perfektionisten inom mig högt 'DU ÄR EN DÅLIG MÄNNISKA, SOVA TILL Kl 10...LATMASK'!. Haha, jag kan skratta åt det nu. Det är ju helt vansinnigt hur hård man är när man får tillfälle att kritisera sig själv.

Äh, nu ska jag sluta oroa mig för allt. Räkningarna är betalda, skolan börjar om några veckor och jag har bara två veckor kvar på jobbet...
Kaffet och Sommar i P1 vill ha min uppmärksamhet nu.

Essex by bike

Jag kom precis hem efter att ha spenderat 6 timmar på cykeln. Ida och jag cyklade ut till landsbygden i Essex...det skulle nog inte tagit så lång tid ,men vi cyklade vilse tre gånger, irrade runt i cirklar.
Så vi har cyklat upp och ner över kullar, genom en stor skog och till slut när vi trodde att vi skulle hungra ihjäl så hittade vi en mysig countrypub där vi åt Sunday dinner.

Mina ben och armar värker. Jag är helt slut. Men gud vad roligt det var.
Jag ska försöka satsa på Londonm Thriathalon nästa år....måste köpa en ny cykel också.

Yes Sir, I can boogie

'Well baby, I don't do Soho'....
Något sådant brukade jag lite skämtsamt säga för ett par år sedan. När det var bara Shoreditch som gällde, you know, min del av stan.
Saker och ting förändras dock. Som tur är!
Det blev en lördagskväll med virgin cocktails igen. Mmm tasty. Och boogie. I Soho.
Jag och min kompis Nina var nog de enda nyktra människorna på stället. Men vi dansade mest av alla. WEHO SOBRIETY ROCKS!!
Ville bara säga det.
Sleep tight
xx

RAGE

I am signing up on a meditation course. I want to get a better contact with the spiritual side of this wonderful world we are living in, and I don't think I can do it without guidelines and practice. It does not just happen - does it?

Sometimes, I get so angry that it is ridiculous. I don't want to get pissed off and resentful over tiny things. Like last week, I ordered take away food over the internet. It was never delivered, and it really pissed me off. Big time. GOD I was so angry that I woke up the whole house cause I was screaming on the phone to someone working at the restaurant. Yesterday I received a letter explaining how sorry they were and £10 in vouchers...(like I would ever order food from that place again). What I wanted was a refund, but most of all, I wanted them to admit that I WAS RIGHT. Which they never did. And that makes me furious.
Now, my behaviour around this take away and wanting to be right is absolutley ridiculous. It is CHILDISH. I am not going to waste any more time being angry around silly stuff. SO - what do I do if I want to pracice spiritual principles? Well, I let go and I feel compassion. I think to myself - "Oh bless them - that take away company does not really now how to deal with their customers in order to keep them, BLESS"

Hm. It might sound outrageous and weird, that I have to feel compassion about stuff like pizzas and deliveryguys, but hey, I cant afford to feel angry. I must try to avoid it most times. Cause my medicine stopped working and I am not taking it anymore. One day at a time.

Looking forward to get down on the floor and learn more......

I heart Nick Drake

Rensade genom garderoben idag och började räkna. Jag har köpt åtta stycken klänningar på två månader. Hrm. Och en kjol. Två stycken där prislapparna fortfarande sitter kvar....oh well.

Sitter här och lyssnar på Nick Drake. Finns det något ljuvare än detta tro? Elsa sitter och stirrar ut genom mitt öppna sovrumsfönster, Astrid ligger och kurrar i min famn och Nick sjunger och spelar....
Är inte livet för härligt ibland, såhär, på en vanlig onsdagskväll?

I can't make up my mind!

Idag har jag haft beslutsångest. Det är inte särskilt ovanligt - jag kan aldrig bestämma mig för hur jag ska göra, om småsaker. Men jag är mycket bättre nu än vad jag brukade vara. Det händer nog fortfarande då och då att jag irrar runt bland hyllorna på Tesco i upp till en timma för att jag inte kan välja vad jag vill äta till middag. Bortslösad tid? Jo. Eftersom jag inte har så mycket tid över i mitt liv att slösa, så löser jag matproblemet med väldigt enkelt - jag äter väldigt ofta samma mat, om jag måste laga själv. Det blir ju så att jag äter ute alldeles för ofta, flera gånger i veckan. I alla fall. När jag äter hemma så blir det inte så mycket variation....

Jaja, tillbaks till idag. Idag har jag inte kunnat bestämma mig över små skitsaker som....vilket cafe´ska jag gå till? Jag hade 45 minuter över och kunde inte bestämma mig, traskade från det ena till det andra och valde till slut att traska tillbaks till det första stället jag tänkte gå till. Hm.
Senare hade jag beslutsångest över om jag skulle klippa mig eller inte. Så jag bokade tid - för att några timmar ringa tillbaka och avboka. Efter det hade jag beslutsångest om jag skulle gå på möte i Belgravia, och om jag skulle gå, hur tar jag mig då dit? Cyklar jag, tar jag tunnelbana, eller åker jag buss? Jag velade tills det blev försent och nu blev det en hemmakväll för mig i stället, två kvällar i rad..mycket ovanligt.

Nu är frågan...ska jag ut och springa? Ska jag ge in till mitt sötsug? Ska jag ta en cykeltur?
Jag kan ju inte sitta här hela kvällen, jag måste ju ha något att göra....eller?

Envy

Alla mina kära är ute och reser nu. Los Angeles, Barcelona, södra Frankrike...you name it.
Jag har redan haft mina två semestrar den här sommaren, jag var i Madrid i Juni och så spenderade jag två veckor i Sverige i Juli. Men det är såklart man vill ha mer. Det är väl det som är problemet, eller kanske inte borde kalla det ett problem, att jag vill ha allt och mycket mer. Unsatisfied beskriver nog mig bäst. Det kan nog ,om man använder det i rätt syfte ,vara en drift i stället för ett problem. Man kan nog bli ganska ambitiös och successful om man är driftig. Så det satsar jag på i stället.
I alla fall. Jag kunde ha följt med EJ till Spanien om jag ville, men biljetterna var ganska dyra och jag sparar hellre pengar till en resa till Kuba i Januari.
Vita stränder, solsken, bad, härligt sällskap, fabulousness, och virgin cocktails. YES!

Idag får jag nöja mig med att sitta i min mysiga lägenhet här i Islington, klappa på mina gosiga katter och se ut på regnet....

the most patronising ever

'Hej gumman!'
Allvarligt talat. Nu var det en engelsk random bloke som kallade mig for det, han visste val inte battre, men finns det nagot varre att bli kallad for? Forutom svarord och liknande.
Min mamma kallar mig for det, och det ar ok. Det har hon alltid gjort det. Min mamma kallar mig aven for 'Fialotta' och andra sotsliskiga smeknamn som ni vet, mammor har ratt till att gora.
Men inte killar. Jag ar en vuxen manniska, kan sta pa mina egna ben och behover inte nagon som tar hand om mig. Kalla mig inte 'gumman' och klappa mig pa huvudet....PATRONISING.

Hm. Vissa saker har jag bara lite svart for!

the depression lasted four days, only!

DO DO DO. There is so much to do. I dont have time to watch tv, so I dont. Sometimes I envy people who can just stay at home, eat their dinner, watch tv, and feel satisfied. I do not feel satisfied, I feel frustrated. And restless. But mainly, frustrated. Like, is this what life is all about?
I assume people watch tv in order to relax.

Oh man there is just so much I want to do. Don't understand how I am going to find the time to do it though? Like, you know, run three times a week is a standard for me, go to meetings 2-3 times per week is as well a standard, work to pay the rent 30 hours per week, university work 20 hours per week, go on a singing course 2 hours per week, go on this cycle training course in the City will take up some time too. Find voluntrary counselling work is inevitable as well. And then, on top of that, I want to go dancing, see my wonderful friends, read a couple of books.......do fun stuff. Climb up a mountain or something.
Guess this is what I have got to do though if I feel over-energetic. I need to make use of all that energy...so...I cycle fast, I run RUN RUN with passion, sing to feel my soul....and this discovery journey is just getting better and better....

can i hide in bed all day?

Crashed a bit after a very intense week, and today I am feeling a bit blue. Got loads to do and cant even be bothered to go to the shop and buy food so I can feed myself. Not good. Need to get dressed, leave the house and just do the stuff that keeps me alive.
Will do, soon. Like after I have finished writing this.

There are several things that is bothering me, you know, the friend, and that other friend, and stuff needed to be done like sorting out stuff for university, just general small things.

Today is just one of those days, when I rather have someone to bring meals to my bed and feed me, so I can just stay here and pretend that I dont have to do anything but read trashy books, or philosophical books so I can stay in my head even longer...you know....

getting out of bed, soon...no problems will be solved under the duvets..

1 year.....

....and do I look bored, miserable, confused?

Had an amazing time last night. Went for tapas and laughed so much that I started crying, it can be quite emotonial when people start talking about what it used to be like, 1 year ago. Where has that miserable little girl disappeared? God I was so angry. So scared. So confused.

Went for some dancing too. Find it weird with drunk people who get to taken away with being out of their mind. Amusing.

I do have the best friends in the world. Love you all so much. Can't wait for more.

BRING IT ON!!!!!!