För många ord

Jag har en deadline i morgon och här sitter jag med min article summary som är för lång. Satan också. Att skriva kort och sammanfattat är en konst. Jag har 834 ord, 750 är max.
Tidy up time!

SNOW!

Ja det finns mycket att göra när man ska plugga. Och tydligen har jag blivit förengelskad, eftersom jag tycker att det är värt att dokumentera snöfall. Men det är ju faktiskt oktober.

feel the motherf*cking beat

Det finns så mycket att göra när man ska plugga. Något som jag gärna gör är att dra upp musiken på högsta volym och dansa - och det har blivit väldigt mycket Hot Chip den senaste tiden.
BADAM. Visste ni att jag har blivit en dansaddict sen jag slutade dricka och ta uppers?
Humoristiskt värre. Jag dansar alltid nykter.

Glass glass i stora lass

...är väldigt bra när man måste plugga och inte har någon energi...

My name is Sofia and I am obsessed with my new bike

Dagen började med frukost på Aveda o Holborn, organic (ekologisk) gröt med banan och honung, en hel HÖG med toast och kaffe...där satt jag och väntade på att cykelaffären skulle få ett kvitto faxat till dem som jag skulle skriva på. Tyvärr så krånglade det så jag kunde inte få cykeln på morgonen som planerat. Det var bara att ta sig iväg till British Library där jag skrev så gott jag kunde om att vara 'Sane in Insane Places' fram till kl 17.00 då jag gick tillbaka till Holborn och hämtade min röda skönhet.

Det är en helt annan upplevelse att cykla på en road bike jämfört med en hybrid. Och den är snabb! Och väger ingenting, man kan slänga den över axeln när man ska uppför trappor osv.
Efter att ha hämtat cykeln så susade jag iväg till Svenska kyrkan där jag provade på Friskis och Svettis, det var ok, jag är inte sådär superduktig på koordination men det gick mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Styrkan var enkel! :)
Dinner now! S x

speedy happiness

Jag åker inte tunnelbana och jag åker inte buss. Jag kör ingen bil utan jag cyklar. Titta vilken jäkla skönhet som blir min i morgon! Klockan 8 i morgon bitti så ska jag hämta henne, min röda supersnabba Specialized Dolce....

Happy happy happy!!

this is the first day of my life

Min lördagmorgon består av yoghurt med blåbär och banan, apelsinjuice, bagel och Bright Eyes. Åh om jag bara kunde så skulle jag äta upp honom, åtminstonde smaka litegrann.
Happy Saturday everyone, jag och cykeln ska in till stan en sväng.
S x

i am going to sit down for a little while

Ibland måste man ta en paus och bara andas. Igår orkade jag inte längre, jag var tvungen att ge mig själv en paus. Efter inbrottet och den otäcka mannen i mitt sovrum så har jag kännt mig otroligt upp och ner, överallt och ingenstans, och det blev bara för mycket den här veckan. Men allt kan man lära sig av, och vissa saker lär man sig den smärtsamma vägen.
Jag har förstått att man inte alltid behöver hålla skenet uppe, ibland är det kanske nödvändigt att bara säga 'Jag orkar inte med' och bara gråta, eller skrika,kanske bara vara riktigt ledsen. Känna precis det man behöver känna.
No need to be a superwoman all the time!
Jag tror att jag kanske är en gnutta för hård med mig själv. Man är nog inget 'failure' bara för att man inte är ute och springer kl 8 på lördagar, eller för att man inte orkar vara glad, duktig, hurtig, smart med mycket mycket mera hela tiden...
Min sponsor säger till mig att jag är otroligt duktig, jag har ju varit utan vin och piller o sånt annat mind-altering i 14 månader, och det är väl ganska bra. Om man tänker efter.
Bed now!
S x

Road Rage

Min kompis T sa en gang (eller flera ganger) 'All busdrivers in London are c**ts!'.
Jag som forsoker att inte smutsa ner ord for det kvinnliga konsorganet (stod V-DAY) skulle kanske inte uttrycka mig pa samma satt, dessutom tycker jag inte om att generalisera. MEN, idag som sa manga andra dagar nar jag susade ner Southgate Road pa min underbara bastis (cykeln), sa fick jag en buss i ryggen som tutade pa mig. Jag blangde pa honom och han blangde tillbaka. Lyssna nu - cyklister har ratt att existera pa Londons gator! Och jag vill inte bli tvingad till att ligga och trycka mot trottoarkanten eller mot dem bilarna som star parkerade vid sidan av vagen,i fall att nagon skulle oppna en bildorr (och jag skulle fara over styret och bryta armbagen, igen!).
Men speciellt dessa bloody bussdrivers och taxichafforer, dem tror att dem ager gatorna. Herre Gud, det ar val jag som borde tuta och blanga - for om dem kor over mig, inte ar det dem som blir mos?
Arroganta, avgaspruttande miljoforstorare. Kom igen, let's reclaim the streets by bike!

bara ett irritationsinlägg

Jag skrev precis ett långt inlägg om maskulint och femenint, och att jag var på ett föredrag igår där två amerikanska författare (som skrev boken The Rules) påstådde att män vill hoppa bungyjump (söker äventyr) medans kvinnor drömmer om trygghet, villa med trädgård och vitt staket...
Åh det gjorde mig faktiskt riktigt irriterad. Ett utav mina favoritämnen när jag gjorde min undergrad var Psykobiologi av genusutveckling, och jag vet och brukar ofta argumentera för den biologiska delen i genusvetenskap - man kan faktiskt inte bara se till sociala och 'enviromental' faktorer. MEN, detta utalande gjorde mig faktiskt riktigt sur. Jag vet inte varför. Jag tror det har att göra med att denna författare fick mig att känna mig mindre femenin, bara för att jag inte drömmer om 'the american dream'. Är jag mindre kvinnlig bara för att jag inte fantiserar om äktenskap, perfekt villa och välklippt gräsmatta?
Skulle inte tro det, va.

Såhär går det när man pluggar hemma

Man går ut på promenad för att köpa scones, och börjar dansa ner till Dalston med Timbuktu i öronen.

Svensk i London

Jag la ut min blogg på londonsvenskar.com forumet idag och borjade fundera, på 'svenskhet'. Swedishness? Give me a word God damn it!
Hur som helst. När jag flyttade till London för över sex år sedan så saknade jag ofta svenska saker (mat etc) och tyckte nog att det mesta i Sverige var bättre än det mesta i England. Men efter att ha bott här ett tag, och kommit in i samhället ordentligt - så har självklart mitt perspektiv på både Sverige och England förändrats. Efter 6 år så tycker jag nog att det finns många saker i England som är bättre än i Sverige, för ur mitt personliga perspektiv, det sättet jag vill leva mitt liv - så har England ett bättre liv att erbjuda än Sverige har. Det är säkert så att om man mäter livskvalitet mer objektivt, så kanske Sverige får högre poäng. Men jag älskar fart, liv och rörelse. Här i London bryr sig inte så många om normer - man placerar inte människor i fack. Det finns ingen tid att bry sig om vad grannarna ska tycka eller om man sticker ut för mycket. Stick ut så mycket som du vill! :)

London är mitt hem. Jag älskar min lägenhet (som tydligen är väldigt svenskt inrett enligt the english) och här känner jag mig mer hemma än någon annanstans. När jag flyttade hit så frågade min chef mig vad jag skulle sakna från England om jag flyttade härifrån. Då, visste jag inte riktigt. Nu skulle listan bli LÅNG...

S xx

jag ska bara,,,

...återhämta lite energi, sedan ta min älskade cykel och susa iväg till British Library. I've got work to do. Men efter att ha spenderat en halv natt i badrummet pga magsjuka så känner jag mig seg.
Har jag världens sämsta immunförsvar eller vad?

Saturday night fever

Sofia, Emma Jane och Rachel i väntan på Ida - som drog ut på äventyr i Dulwich med middag och pubhäng, för att sedan gå och dansa på en reaggeklubb i Brixton, innit. Awesomeness!

Sod it, lets RUN!

Det är bara så att jag har världens bästa vänner

Åh vilken underbar start på helgen jag har haft! Mötte Elliot vid Holborn efter jobbet och hade en välbehövlig 'chat', så underbart att man har vänner som lyssnar och är där för varandra.
Körde på ett litet 'Sofia brave smile' och lekte sekreterare på YPNA i CoventGarden, härligt att kunna glömma mig själv ett tag och hjälpa någon annan. Purpose people, purpose!
Resten av kvällen tillbringade jag med EJ på Cleveland Street - drinking tea and watching the world go by. Jag skrattar så otroligt mycket i hennes sällskap. Tack gode gud för att jag har världens underbaraste vänner.

Cyklade hem på West End's cykelvägar. Oh I love it. Alla borde cykla i London. SÅ länge du vet vad du gör och använder hjälm. ;)
Tjillevippen.

man kan inte alltid vara på topp, apparently

Jag brukar för det mesta göra mitt bästa att vara positiv men idag så går det verkligen inte så bra.
Den här veckan har varit riktigt pissig
Inbrottet på måndagsmorgonen gav mig en shock. Vilket gjorde att jag har kännt mig rädd, arg, ledsen - ut och in, bak och fram, känslomässigt fall? Vilket har resulterat i att jag inte alls har kunnat plugga så mycket som jag borde - vilket får mig att känna mig som en dålig människa som aldrig kommer att klara kursen. I'm pretty good at beating myself up.

Lyckades ta mig iväg till skolan idag och sitta genom ett seminarium och en group experience. Efter 2.5 timmar var jag tvungen att gå ut och lägga mig på soffan. Trots smärtstillande så var jag slagen denna gången, av mensvärk. Försökte resa mig upp men svimmade. Så jag fick ligga i fosterställning på soffan och bita mig i läppen för att inte skrika. Kändes lagom kul när rummet var fullt av tjattrande studenter. Tog en taxi hem från Kendrick Mews och var sur att jag missat nästan en hel skoldag - men väldigt skönt att få komma hem och sova bort det värsta.

Blä vilken rutten vecka.

svarta blixtrande åskmoln

Jag är arg och orkar bara inte göra någontingöverhuvudtaget.
Vill inte svara i telefonen och vill inte prata med någon. Orkar inte plugga eller fylla ut formulär. Arg arg arg arg ARG så mycket lättare än ledsen och rädd.
Det blir bättre snart. Men just ikväll orkar jag bara inte.

Ok I am scared!

Låset är bytt och Joe har blivit arresterad. Tyvärr kan dem inte hålla honom inlåst, så han är säkert på väg ut snart. Hur som helst, är jag så jakla glad att polisen tog honom. Han bröt sig in en gång till, fasst denna gången hos min kompis Liz genom att ta sönder hennes fönster.

Men jag känner mig fortfarande rädd. Jag får 'flash backs' hela tiden, när han står vid min sängkant och jag skriker, och att han sätter sin hand över mitt ansikte. Jag förstod inte vem han var, det enda jag fattade var att jag hade en galen man i mitt sovrum. Det var mörkt och jag såg ingenting. Så jäkla läskigt.Jag vill inte tänka på det.

Han kan inte kom in nu. Vi har bytt lås. Vad mer kan man göra? Men ändå, jag känner mig otrygg. Rädd. I mitt eget hem. Jävla skit också.

i dont really know what to say

Jag vaknade i morse kl 05.30 och såg en man vid sidan av min säng. Var helt säker på att det var en mardröm, började skrika och mannen tog sin hand över mitt ansikte. Jag skrek och skrek och skrek, slog mot hans arm och tack och lov, han tog bort handen, vände sig om och gick ut ur mitt rum. Jag gick efter, skikandes med pumpande adrenalin 'GÅ UT, GÅ UT'...gick in till Angelikas sovrum och skrek 'DET ÄR EN MAN I MITT RUM'. Angelika ringde polisen och jag kommer inte riktigt ihåg vad jag gjorde. Mannen kom tillbaks, sa något om 'This is not a break in for God's sake, I'm just gonna get my jacket'. Jag såg vem det var. Det var en kille som min kompis Liz har dejtat, hon hade nycklar till min lägenhet eftersom matade katterna för några månader sedan när jag var i Sverige. Den här killen är alkoholist och har börjat dricka igen, och blivit helt jäkla galen. Hon slängde ut honom från sin lägenhet igår efter att ha hotat henne. Tyvärr lyckades han att sno med sig nycklarna till min lägenhet...
Ingen vet var han är nu, han har fortfarande mina nycklar så jag känner mig inte särskilt trygg i mitt eget hem. Han har hotat med självmord tydligen.
Jag känner mig bara chockad. Och rädd.
Jävla dåre!

05.30 on a Saturday

Jag är vaken och har varit det ett tag. Klockan är nu 06.13 och jag gav upp mitt försök att somna om för en stund sedan, efter att ha legat och stirrat i mörkret.
Elsa (katten) väckte mig som vanligt, och jag själv var hungrig som en varg. Blir alltid det när jag springer och cyklar så mycket, även om jag äter ordentligt.
Hur som helst så hade jag ju bestämt mig för att ge mig själv en sovmorgon, åtminstonde till klockan 9. Men min kropp vill något annat. Det har inte blivit ljust ännu, så fort det blir det ska jag ut och springa. Om jag inte somnar om.

Shrink

Jag hoppas att mina framtida klienter inte kommer att behova ligga ner nar dem ar hos mig. For vissa kanske det kanns avslappnat...jag skulle nog mest kanna mig underlagsen. Kanslig. Ni vet, det gar mot manniskans instinkt att forsvara sig. Reaktionstiden ar lite langsammare nar man ligger ner, och sa maste man upp pa benen for att kunna gora nagot mot eventuell fara. Och inte vill jag att mina klienter ska kanna sig underlagsna. Man kanner sig nog tillrackligt av lite allt mojligt nar man gar i terapi, speciellt i borjan.

Hur som haver, jag alskar min utbildning och det kanns som att jag har hamnat helt ratt, for en gang skull. Det ar tufft som bara den, inte minst kanslomassigt. But we better get used to it! Vara larare ar attans duktiga och inte minst sagt inspirerande.
Det ar fredagskvall och jag ska plugga, men jag klagar inte, jag kanner mig faktiskt jakligt motiverad. I morgon ska jag avnjuta brunch pa Acoustic , dessutom maste jag till British Library och fixa medlemskap ocksa. Pa kvallen blir det Vortex jazzclub for hela slanten. Jazz baby, jazz.

Loving at Exmouth Market

Jag at lunch vid Exmouth Market i Clerkenwell idag. Med skinande sol och gott sallskap njot jag av att bo i London. Pa Exmouth Market finns olika stand dar det lagas god mat fran alla varldens horn, varje dag under lunchtid. Harligt att fortfarande efter 6.5 ar pa en och samma plats fortfarande tycka att det ar underbart att leva i staden dar man kan ga pa upptacksfard, varje dag om man sa vill.

Moments of Pigall

När jag växte upp hade jag en bästa vän, Tiina. Jag kom att tänka på henne nyss när jag åt en Pigall chokladbit, Pigall var hennes favorit. Vi brukade gå till Konsum tillsammans och köpa tre stycken för tio kr. Mmmmmagi som i Marabou.

Jag är väldigt trött och håller just nu på att ta itu med konsekvenserna efter att inte ha varit på hemmaplan i Islington under tre helger. Tvättar, städar, byter lakan, sorterar och allt annat trist. Jag behöver en städerska, allvarligt talat. Om ni vet någon så säg till! Det är så tråkigt att komma hem efter en 10 timmar lång arbets/skoldag och sätta igång att städa, när man dessutom måste hinna med att göra alla skoluppgifter. Tid över är något som jag inte har så mycket av! Men jag klagar inte, jag gillar att leva hektiskt....:)

Men nu tänkte jag faktiskt unna mig en springtur. Det var alldeles för länge sedan! Utomhus är det mörkt, men vad gör det...jag får väl springa runt i City eller något.

Sverige

Ibland gar tiden alldeles for fort.

Det dar med Svengelska

Dessutom maste jag ursakta mig annu en gang. Jag vet att jag anvander valdigt mycket svengelska, mina meningsbyggnader ar konstiga men jag kan forklara varfor. Nar jag skriver och pratar svenska sa oversatter jag ibland fran engelska, i mitt huvud, ofta omedvetet - och da blir det konstigt. Men jag jobbar pa det! Dessutom vet jag med mig att jag anvander manga engelska ord, och det gor jag nar jag inte orkar sitta har framfor datorn och leta fram svenska ord. Vissa ord ar bara inte lika latta att fa fram som andra.
Jag tror att ni andra Londonsvenskar forstar vad jag menar. :)

Le weekend

Jag sitter ner och tar det lugnt for forsta gangen pa nagra dagar, kanns det som. Veckan har varit hektisk, och jag har kort pa hogta vaxel. Skolan tar mycket tid och det ar valdigt intensivt. Var i South Kensington pa PROMIS till sen kvall igar, dagarna ar fyllda av rollspel, seminarium, diskussioner, grupparbeten, och forelasningar. Jag alskar det och kanner att det ar valdigt ratt, jag vill verkligen utbilda mig till terapeut men jag har nog annu inte riktigt forstatt att jag verkligen gor det. Jag har alltid dromt om att gora det har, och nu gor jag det - skrammande. Helt plotsligt blev fantasin och alla dagdrommar forvandlade till verklighet!

Pust. Andas. Nu ar helgen snart har, bara fem timmar jobb kvar, ett mote att halla kl 19 och en trevlig middag med jazzmusik vid Royal Academy efter det. I morgon bar det av till Stockholm dar storasyster ska firas. I'm back on Monday!

Jag har lunchrast - boken Social Beings maste lasas, back to business.

A wednesday evening on Mildmay Grove North

Jag har druckit kaffe och pluggat effektivt. Det finns fortfarande kapitel att läsa, dessutom måste jag också skriva ett coverletter till praktikplatser jag ska söka samt se över mitt CV.

Men det har varit en mysig kväll här hemma i lägenheten i Islington. Angelika bakade bullar, Astrid hittade ny favoritmysplats och jag tyckte faktiskt att det var kul att plugga...

Sunny Wednesday in Hoxton

Solen skiner over Hoxton Square, radion spelar Regina Spektor och jag borde verkligen inte blogga. Jag har alldeles for mycket att gora - en hel del skoluppgifter och artiklar att lasa, skriva loggbok och skriva ett coverletter till praktikplatser jag ska soka.
I'll be quick.
Jag borjade skriva nagot har igar om mina erfarenheter av alkohol och drogmissbruk. Manga har kommenterat pa tidigare inlagg, och jag ar jatteglad over all positiv feedback. Valdigt ofta far jag hora att jag ar stark. Jag vet inte jag skulle kalla det starkt - jag hade namligen inget val. Jag visste att om jag inte slutade sa skulle nagot ga valdigt illa, jag visste inte om jag skulle overleva, psykiskt och fysiskt. Och som tur var sa ville nagot inom mig leva. Nykter har jag idag varit i 14 manader med hjalp av AA och NA. Alkoholen ar inte ett problem langre. Inte drogerna heller. Jag tar ett beslut var dag att inte dricka, jag tanker inte pa morgondagen eller nasta vecka eller nasta ar, bara idag. For idag ar allt vi har.
Den har bloggen ar ingen 'recovery blogg', jag skriver bara det jag kanner for. Jag forsoker hitta nagon slags balans mellan att inte ge ut for mycket information om mig sjalv, att satta granser ar superviktigt for mig - samtidigit vill jag visa att man kan vara nykter och lycklig, trots allt. Att man har ett val. Att allt ar mojligt. ALLT ALLT ALLT. Jag som trodde att jag aldrig skulle kunna ga ut och ha kul, nykter. Jag alskar det nu. Dansar som en tok och bryr mig inte det minsta om vad manniskor tanker och tycker. Dejtar utan vin. Det handlar om att overkomma radsla, och nar man gor det, damn, it feels good!