Wednesday, 8 October 2008

Loving at Exmouth Market




Jag at lunch vid Exmouth Market i Clerkenwell idag. Med skinande sol och gott sallskap njot jag av att bo i London. Pa Exmouth Market finns olika stand dar det lagas god mat fran alla varldens horn, varje dag under lunchtid. Harligt att fortfarande efter 6.5 ar pa en och samma plats fortfarande tycka att det ar underbart att leva i staden dar man kan ga pa upptacksfard, varje dag om man sa vill.

Tuesday, 7 October 2008

Moments of Pigall

När jag växte upp hade jag en bästa vän, Tiina. Jag kom att tänka på henne nyss när jag åt en Pigall chokladbit, Pigall var hennes favorit. Vi brukade gå till Konsum tillsammans och köpa tre stycken för tio kr. Mmmmmagi som i Marabou.

Jag är väldigt trött och håller just nu på att ta itu med konsekvenserna efter att inte ha varit på hemmaplan i Islington under tre helger. Tvättar, städar, byter lakan, sorterar och allt annat trist. Jag behöver en städerska, allvarligt talat. Om ni vet någon så säg till! Det är så tråkigt att komma hem efter en 10 timmar lång arbets/skoldag och sätta igång att städa, när man dessutom måste hinna med att göra alla skoluppgifter. Tid över är något som jag inte har så mycket av! Men jag klagar inte, jag gillar att leva hektiskt....:)

Men nu tänkte jag faktiskt unna mig en springtur. Det var alldeles för länge sedan! Utomhus är det mörkt, men vad gör det...jag får väl springa runt i City eller något.

Sverige



Ibland gar tiden alldeles for fort.





Friday, 3 October 2008

Det dar med Svengelska

Dessutom maste jag ursakta mig annu en gang. Jag vet att jag anvander valdigt mycket svengelska, mina meningsbyggnader ar konstiga men jag kan forklara varfor. Nar jag skriver och pratar svenska sa oversatter jag ibland fran engelska, i mitt huvud, ofta omedvetet - och da blir det konstigt. Men jag jobbar pa det! Dessutom vet jag med mig att jag anvander manga engelska ord, och det gor jag nar jag inte orkar sitta har framfor datorn och leta fram svenska ord. Vissa ord ar bara inte lika latta att fa fram som andra.
Jag tror att ni andra Londonsvenskar forstar vad jag menar. :)

Le weekend

Jag sitter ner och tar det lugnt for forsta gangen pa nagra dagar, kanns det som. Veckan har varit hektisk, och jag har kort pa hogta vaxel. Skolan tar mycket tid och det ar valdigt intensivt. Var i South Kensington pa PROMIS till sen kvall igar, dagarna ar fyllda av rollspel, seminarium, diskussioner, grupparbeten, och forelasningar. Jag alskar det och kanner att det ar valdigt ratt, jag vill verkligen utbilda mig till terapeut men jag har nog annu inte riktigt forstatt att jag verkligen gor det. Jag har alltid dromt om att gora det har, och nu gor jag det - skrammande. Helt plotsligt blev fantasin och alla dagdrommar forvandlade till verklighet!

Pust. Andas. Nu ar helgen snart har, bara fem timmar jobb kvar, ett mote att halla kl 19 och en trevlig middag med jazzmusik vid Royal Academy efter det. I morgon bar det av till Stockholm dar storasyster ska firas. I'm back on Monday!

Jag har lunchrast - boken Social Beings maste lasas, back to business.

Wednesday, 1 October 2008

A wednesday evening on Mildmay Grove North

Jag har druckit kaffe och pluggat effektivt. Det finns fortfarande kapitel att läsa, dessutom måste jag också skriva ett coverletter till praktikplatser jag ska söka samt se över mitt CV.
Men det har varit en mysig kväll här hemma i lägenheten i Islington. Angelika bakade bullar, Astrid hittade ny favoritmysplats och jag tyckte faktiskt att det var kul att plugga...

Sunny Wednesday in Hoxton

Solen skiner over Hoxton Square, radion spelar Regina Spektor och jag borde verkligen inte blogga. Jag har alldeles for mycket att gora - en hel del skoluppgifter och artiklar att lasa, skriva loggbok och skriva ett coverletter till praktikplatser jag ska soka.
I'll be quick.
Jag borjade skriva nagot har igar om mina erfarenheter av alkohol och drogmissbruk. Manga har kommenterat pa tidigare inlagg, och jag ar jatteglad over all positiv feedback. Valdigt ofta far jag hora att jag ar stark. Jag vet inte jag skulle kalla det starkt - jag hade namligen inget val. Jag visste att om jag inte slutade sa skulle nagot ga valdigt illa, jag visste inte om jag skulle overleva, psykiskt och fysiskt. Och som tur var sa ville nagot inom mig leva. Nykter har jag idag varit i 14 manader med hjalp av AA och NA. Alkoholen ar inte ett problem langre. Inte drogerna heller. Jag tar ett beslut var dag att inte dricka, jag tanker inte pa morgondagen eller nasta vecka eller nasta ar, bara idag. For idag ar allt vi har.
Den har bloggen ar ingen 'recovery blogg', jag skriver bara det jag kanner for. Jag forsoker hitta nagon slags balans mellan att inte ge ut for mycket information om mig sjalv, att satta granser ar superviktigt for mig - samtidigit vill jag visa att man kan vara nykter och lycklig, trots allt. Att man har ett val. Att allt ar mojligt. ALLT ALLT ALLT. Jag som trodde att jag aldrig skulle kunna ga ut och ha kul, nykter. Jag alskar det nu. Dansar som en tok och bryr mig inte det minsta om vad manniskor tanker och tycker. Dejtar utan vin. Det handlar om att overkomma radsla, och nar man gor det, damn, it feels good!