Mission impossible, my ass!

Jag bloggar från Edinburgh. Vi ska precis ge oss ut i kylan, dansa oss varma på Hogmanay festivalen. Hot Chip spelar! Jag har på mig min disco-outfit, men har lagt på några lager för att klara kylan. Lackleggings och miniklänning från American Apparel, lack-pumps och glittriga legwarmers...haha!
Det här året har varit helt fantastiskt. Jag är så tacksam för allt jag har fått uppleva, allt jag har lärt mig och för hur mycket jag har utvecklats.
Jag har fått äran att träffa otroliga människor som nu har blivit mina bästa kompisar. Jag har lärt mig att leva nykter, och dessutom ha roligt - något som jag aldrig trodde att jag skulle klara! Jag dansar alltid nykter, and I love it. Något som förut var en omöjlighet eftersom jag var så jäkla självcentrerad.
INGENTING ÄR OMÖJLIGT. Det har året 2008 bevisat för mig.
Allt som förut var ett hinder har blivit till en möjlighet.

Tack alla läsare som har gett mig en spark i rumpan med alla uppmuntrande kommentarer. Tack mina kära nyfunna och gamla vänner för att ni har varit där när jag behöve någon som höll min hand. Tack G för att du visade mig rätt väg.
Tusen tack!

Med tro, hopp och kärlek!
Sofia xxxx

I'll be in Edinburgh tonight

I kväll tar jag flyget till Skottland! Jag ska nämligen fira nyårsafton på Hogmanay festivalen i Edinburgh. Jag har aldrig varit i Skottland förut så det ska bli spännande och roligt. Raggsockor ska packas ner för kallt kommer det nog att bli. Jag, EJ och hennes syster Rachel har hyrt en lyxig lägenhet i centrala Edinburgh för fyra dagar så om det blir för kallt att vara på en festival så här års är det lätt att gå hem och värma sig!
EJ och jag har verkligen utvecklat en bästis-bundis relation det senaste året. Vi är sådana löjliga bästisar som man var när man var yngre, ni vet...har ett eget hemligt språk, skrattar så att man ramlar på golvet, kallar varandra för löjliga smeknamn...the whole deal!
Åh jag är så otroligt tacksam över att jag har så underbara människor i mitt liv.


Dessutom vill jag också tacka Stina, läs hennes Londonblogg, jätteintressant läsning som alltid gör mig glad.

Lots of love
S xxx

I jakt på skivaffär

Jag och mamma åkte in till Eskilstuna idag för att leta efter Movits! skiva. På Åhlens fanns den inte så jag frågade kassörskan var de andra skivbutikerna i Eskilstuna ligger. 'Neeej det finns inga' fick jag till svar.
VA?
Bara för några år sedan fanns det minst tre stycken skivaffärer inne i Eskilstuna centrum. Nu har alla stängts igen. Den enda skivaffären som finns i Eskilstuna är den som ligger ute på Tuna Park, ett trist köpcentrum som öppnade för några år sedan.
Jag tycker detta är helt sjukt. NEJ jag laddar inte ner musik på piratebay, jag vet inte hur man gör, dessutom är jag en utav de få som tycker att det är fel att sno andras arbete...
Musiker ska ha rätt att få betalt för det de gör, det tycker jag i alla fall! Precis som vi betalar för litteratur och konst m.m .
Och skivan finns inte på itunes. Jag får väl beställa den så kan mamma och pappa skicka den till mig.

När man bor i en sådan stad som London så blir man vad med att kunna få allt när man vill, bara man betalar för det. Det mesta går att få tag på, 24/7 - och gärna med hemleverans också. ;) Det blir en smärre shock när man kommer hem till lilla Kungsör eller Eskilstuna, där allt stänger tidigt och utbudet är...mindre.

My family

Jag längtar hem till min familj hemma i London. Jag hörde någon säga det
förut, att när man bor utomlands så blir vännerna som en familj. Det är klart, jag träffar ju inte mina nära och kära här hemma i Sverige så ofta, så då söker man sig till kompisarna i stället. Jag bor ihop med Angelika och Ida och det har vi gjort sedan 2006. Man lär känna varandra jäkligt snabbt när man ser varandra varje dag i alla dess former, det finns liksom inget att dölja efter ett tag. Och om man har sådan tur som vi har haft så fungerar man väldigt bra ihop också!

Vackra Ida


Och goa Angelika

A new obsession

Ett litet nyårslöfte, jag ska försöka lära mig lindy hop! I höstas dansade de lindy hop på Themsens strand, det såg urkul ut, men svårt. Men tänk bara att få lattja med stiliga gents som dessa? ;)

Loggbok var det ja

3000 ord. Om mig. 3000 ord om min så kallade personliga och proffessionella utveckling.
Deadline är den 8:e Januari. Herre Gud.
Man kanske borde börja.

deep blue

The honeymoon is over. I am struggling to be grateful and all the rest and seem to forget how bad it got.
Äh. Sod it. Nu ska jag dricka julmust.

tolkning?

Jag fick ett sms här om dagen. Det kom från någon ur det förflutna.
'Hej, fan vad jag saknar dig,
och den tid då jag erkände inför gud
att jag var maktlös inför mitt levnadsmönster.
Jag saknar dig mycket och även de diskussioner
vi haft mellan missbruket.
Du är en underbar kvinna Sofia, jag förstod inte
det då allt föll sönder.
I love you och gott nytt år.'

Vad tänker män egentligen? Att en kärleksförklaring via sms ska fixa allt, att jag ska hoppa på ett tåg för att rädda honom ur hans ensamhet? Eller att jag ska ringa upp och säga ' AAAAAAAAH jag saknar dig med, let's meet!'...
Naaa, det funkar inte riktigt så. Men det är klart, visst rör det mig.
Jag försöker skilja på verklighet och fantasi. Jag kan nämligen sakna honom när jag tittar på gamla bilder, tänker på de där intensiva kvällarna, allt skulle ske i smyg - vi behövde inte tala, bara se varandra i ögonen och vi visste.
Men det jag kommer ihåg är egentligen bara en fantasi. Vi var två vilsna själar och desto mer vi försökte desto mer föll allt sönder. Allting rasade och vi med det.
Därför, när jag saknar dig så försöker jag komma ihåg hur det egentligen var. Hur det egentligen kändes.
Jag vet att du är ensam, men jag kan inte hjälpa dig.

ps. dessutom vet ni väl att 'I love you' inte är alls samma sak som 'Jag älskar dig...?'

round and round

Bilden är från förra året...vi har lite snö i Kungsör, men inte så mycket. Men kallt är det, som tusan.
Jag har varit ute och joggat i minusgrader, fick ett helt nytt löparkitt i julklapp så nu kan aldrig vädret stoppa mig...utrustad med både löparmössa och handskar är jag nu.
Jag har tänkt, och tänkt och tänkt. Dessa tankar har gjort så ont att jag blir sugen på att förgifta mig själv bara för att få tyst på mitt huvud. Men, det verkar som om det börjar bli bättre. Just nu är det bättre, det tackar vi för.
Är det inte lusigt vad hjärnan kan spela för trick ibland? Jag har så mycket att vara tacksam för, hälsa, familj, vänner, studier, jobb, pengar...och ändå känner man att man inte orkar vara med. Jag får panikångest, vet inte var jag ska ta vägen, klarar inte av att vara i närheten av andra människor, klarar inte av att se det vackra i livet, känner...vad är det för mening med allt egentligen?
Men vet ni vad. Det är inte min uppgift här i livet att förstå allt. Inte just nu i alla fall. Som en tillfrisknad alkoholist och drogmissbrukare kan jag bara vara tacksam att jag fortfarande finns här. Förra gången jag provade att dricka ett glas vitt vin så slutade det med att jag satt själv på ett hotellrum i Köpenhamn, fick i mig 6 gram kokain och brände 8000 kr på en natt. Inget recept som funkar, jag kan bara vara glad att jag inte fick en hjärtinfarkt. Därmed - min största uppgift i livet är att hjälpa andra så som jag har blivit hjälpt. Jag har inte tid att sitta och tycka synd om mig själv! Och jag har verkligen inte råd med att vara avundsjuk på alla andra som kan dricka vin - eller fantisera om det som jag har gjort mycket den sista tiden.
Men i bland gör det så jäkla ont att man inte vet vart man ska ta vägen.
Huvudet skriker, tankarna far runt, blodet pulserar, hjärtat klappar, ångesten gör mig illamående och svettig.
Äsh. Glad jul på er. Det är bättre nu. Och för att inte glömma så ska jag till Edinburgh över nyår...det är något att tänka på!

TACK

Tack alla läsare för era fina kommentarer! Jag verkar ha hamnat i någon slags depression men jag tror på ljuset och vet att det kommer att bli bättre, om jag gör rätt saker. Jag är i Sverige, går på A.A varje dag och försöker att ha hopp.
We never stop learning in life. Även i stunder som dessa då allt känns menlöst.
God Jul!

One day at a time

Jag har hamnat i en svacka. Försöker att ta en dag i taget, inte fundera och älta så otroligt mycket om framtiden och i stället leva i nuet. Men det är svårt. Så jag ska försöka fokusera på att om jag håller mig nykter och drogfri fram tills den 29e Januari, så kommer jag få en sådan här.

ibland vill man inte vara med

Oh I am so bloody depressed.
Drömmer om vin och öl och vet inte riktigt hur jag ska sluta. Jag tror att jag är trött. Jag är så himla less på att hela tiden vara så himla medveten om allting. Att vara 'aware', levande, vaken...
I just want a day off.
Dessutom tycker jag att julen är ett jäkla fiasko, speciellt denna hysterin som man dras in i.

Kommer nog vara gladare i morgon!

Darfor behover jag en kock

1. Jag har ingen inspiration till att laga mat, darfor ater jag samma mat nastan varenda dag.

2. Jag borjar nu trottna pa Salmon fish cakes efter tva ar. Har ocksa trottnat pa sotpotatis, pasta, tesco finest pork and apple sausages, auberginlada och rokt lax.

3. Eftersom jag inte ater nagot av ovanstaende langre och inte har nagon inspiration, lust, motivation till att forsoka komma pa nagot annat att laga sa resulterar det i att jag inte ater sa mycket mer an grot (till frukost) och pepparkakor (kvallsmat) nar jag ar hemma.

4. Nej jag overlever inte pa pepparkakor. Jag har atit ute flera dagar i rad i stallet. Jag har inte rad att halla pa sahar hela tiden.

5. Darfor behover jag en kock. Garna nagon som gor det utan betalt eftersom jag ar student och inte har rad med sadana lyxfasoner. Hur kommer jag annars lyckas overleva? Och kom nu inte och pasta att jag faktiskt bara kan titta i en kokbok, ga till Tesco och sen laga mat.

Katt pa Benzo?

Idag stod det en man och spelade gitarr i sallskap av en katt i tomteklader utanfor GAP i Angel. Katten stod alldeles stilla, hade sele pa sig och nagonslags kattanspassad tomtedrakt. Killen hade en hatt framfor sig dar man kunde lagga pengar om man uppskattade det man sag (och horde).
Jag madde mest daligt av synen, STACKARS KATT...men sa undrar jag ocksa hur han fick katten att sta sa still, dessutom se sa lugn ut. Hade han gett katten valium eller nagon annan lugnande drog? Det var ju ganska uppenbart att killen hade ett ganska stort behov av pengar till sja, allt utom mat antar jag...
Ah jag blir sa arg. Stackars katt!

Bojkotta Oxford Street

Jag gjorde något otroligt korkat idag - jag cyklade in till stan för att handla julklappar och hamnade på Oxford Street. Det måste vara den värsta gatan i London. Jag råkade stöta på min kompis Samira och följde med henne för att gå till Laura Ashley butiken vid Marble Arch, tyvärr så hade den flyttat, men det upptäckte vi inte förens vi hade gått hela vägen upp till Marble Arch. Jag tycker så synd om alla turister i London som går runt West End, speciellt Piccadilly Circus och Oxford Circus. Det är otroligt mycket folk där, alla har bråttom och frustrerade och man kommer ingen vart. Alla caféer är överfulla och det är brist på bra ställen att äta på. Dessutom får man absolut ingen känsla av vad det riktiga London är, enlig mig i alla fall.
Alla butiker som finns på Oxford Street kan man hitta på alla andra high streets. Trafiken och alla nedrans bussar som kör på Oxford Street gör att det är bullrigt och otrevligt. Man kommer ingen vart och människor är så himla stressade, frustrerade och otrevliga. Åh jag är så tacksam att jag inte jobbar inne i West End!
Nej resten av mina julklappsköp får bli i Islington, Hoxton eller Clerkenwell. Här finns ju alla man behöver egentligen, Upper Street har en massa små söta butiker där man slipper trängsel, köer och otrevliga människor som trampar dig på tårna.
Oh darling, I don't do the West End...(som jag brukade säga för några år sedan när jag aldrig lämnade Shoreditch)

fancy some niggerballs?

Mina Mandarin Virgin Punch blev en supersucce igår, 'This is what a virgin cocktails should taste like'....'These are the cocktails they SHOULD serve at Skylon and places like that'...Vår fest var lyckad, men jag tröttnade vid 12-tiden och stack ut till en nattklubb och dansade i stället. Jag tycker inte riktigt att house parties med fulla människor som snackar blaj, sluddrar och säger samma sak 200 gånger ger mig så mycket nuförtiden. Jag blir rastlös...men det var kul i ett tag! Alla tyckte att vi hade en sådan himla fin lägenhet så det är ju alltid kul att höra.
Jag hade bakat chokladbollar och förklarade för alla britter att dem förut brukade kallas för negerbollar...britterna tyckte att det var askul, hilarious...Elliot sa 'They used to be called WHAT? NOOO - that's insane!'.
Jag gick och la mig vid 5 AM, drömde mardrömmar om sparkling vodka och vaknade och kände mig deprimerad så att jag klarade inte att ta mig ur sängen förens fram på eftermiddagen. 'Pleeease...can I just hide from life today?'...
Det löste sig till slut, EJ kom över med ett kinderägg (both chocolate and a surprice!) och sedan stack jag, EJ, Angelika, Ida och Rachel till Hampstead för Sunday Dinner.
I am stuffed.

I drömmarnas land

Drömde att jag drack alkohol och vaknade upp med en fruktansvärd känsla av bakfylla. Gud så hemskt. Jag fick ångest, mådde illa, var törstig och kunde inte sova.
Vilken jäkla tur att det bara var en mardröm.

Lussigt värre

På schemat står det Luciatåg vid Svenska Kyrkan, därefter blir det att skynda sig hemåt för att fixa det sista till vår fest i kväll, 'Swedish Lucia Cocktail Party.'
Över 30 pers kommer, det har bakats hela dagen och i kväll efter Lucia fixar jag cocktails. Vad sägs om Mandarin Punch?

Och vad nu da?

Igar lamnade jag in uppsatsen som jag har oroat mig sa mycket for i fem veckor. Efter att ha last massor av forskning, funderat, skrivit, analyserat, diskuterat, haft noja, haft skrivkramp och insomnia sa borde jag kanna mig befriad nu.
Men det kanns konstigt. Tomt! Vad nu da, vad ska jag gora nu?
Jag sov inte alls sa gott i natt som jag hade tankt att gora. Adenalinet verkar fortfarande gora sa att jag har svart att koppla av.
Hur som helst, inte gor det nagot. I morgon ar det dags for 'Swedish Lucia Cocktail party' hemma hos oss, det kommer ca 30 pers och jag ska gora virgin cocktails for my lot. :)
Trevlig helg!

INBROTT

I Oktober hade jag ett inbrott i min lägenhet och vaknade upp med en främmande man i mitt rum.
Idag har vi haft inbrott igen, de knipsade upp låset till mitt sovrumsfönster och tog sig in och snodde Idas dator och min kamera.
Jävlaskitbajs.
Jag ger upp och flyttar. Ibland är det bajs att bo i en sådan stad som London.
Det här var mitt tredje inbrott på 6 år.
pisspisspisspiss

4+4+4 = 12

Jag har sovit sammanlagt 12 timmar sedan i lordags. Det borjar kannas nu.
Jag har suttit uppe och pluggat sent, inte kunnat koppla av och inte kunnat sova - trots att jag egentligen ar urtrott. Sedan har klockan ringt kl 6 am och da ar det bara att stiga upp. Det hjalper heller inte med att nar jag val somnar sa vaknar jag hundraelvatusen gangen (nastan). Varenda timme, mest for att jag ar orolig over att jag ska forsova mig...tror jag.

Naval. Jag ar pa jobbet, har varit har sedan klockan 8 am i morse och det blir nog inte hemfard forens om nagra timmar. Ska forsoka fa lite gjort pa min uppsats, men jag har inte sa mycket energi.
Choklad kanske hjalper?

Pa torsdag kl 20.30 ar jag en fri kvinna, well i alla fall over helgen. Sen ska jag borja skriva pa loggboken. BLAHA BLAHA. 3000 ord om min personliga och proffessionella utveckling. Det dar med personliga kan jag val babbla om, men proffessionella?? Jeeesus.

Fact

Jag behöver ett större skrivbord.

kattväckt

Två stycke katter, fyra timmars sömn och en drös av vetenskapliga artiklar. GODMORGON!
Jag vaknade av att Elsa bet mig (som vanligt) kl 6 i morse och tänkte att när jag ändå är vaken så är det väl lika bra att sätta igång med plugget. Lyckades researcha Psychinfo effektivt och hittade ännu fler artiklar som jag kan använda mig av i min uppsats.
Nu är jag trött och ska gå och äta brunch på Londons bästa brunchställe, Acoustic.
Kan även meddela att jag är på mycket bättre humör idag, jag kollade lite på Requiem for a dream igår natt vilket fick mig att inse att verkligheten av mina fantasier inte är så glamorösa. :)
Snark. Time for coffee!

a wave of emotions

Jag kan inte riktigt koncentera mig på det jag borde göra. I stället tänker jag på allt det som en gång var. Jag saknar en väldigt god vän till mig som inte längre finns i mitt liv. Hon är fortfarande going strong med vin och kokain så vi har glidit ifrån varandra, I guess. Men jag saknar henne. Även om jag har otroligt bra vänner nu, bättre än var jag någonsin haft, så saknar jag att ha en sådan vän som jag hade i P. Samtidigt så vet jag inte om vår relation var så bra som jag vill minnas. Den var fantastisk när vi var fulla och höga, men kanske mest pga av att vi var....just det.
Våren och sommaren 2007 fanns vi verkligen där för varandra. Jag är förvirrad för jag vet inte riktigt vad det är jag saknar.
En natt och tidig morgon i Juni 2007 satt vi i hennes lägenhet som vanligt och 'festade', spelade samma låtar om och om igen...och speciellt Chasing Cars med Snow Patrol. Och nu varje gången jag hör den så tänker jag på min och Paulas vänskap, vi mådde så otroligt dåligt båda två och vi stöttade varandra. Vi bar varandra samtidigt som vi förstörde allt.
Det gör ont. Det gör ont att vi inte har det där längre, och att hon är kvar och inte jag.

i am not going out tonight but i have got something to wear

Fredag kväll och det regnar ute. Jag ska inte ut i kväll så jag lyssnar på The Smiths i stället. The Smiths, jag tänker på tiden i Mild End när jag hör den här musiken. Ingen ren tid inte. Men outröttlig musik.
En konstnär började prata med mig på bussen hem idag, han tyckte att jag såg intressant ut och vill måla ett porträtt av mig. Hm. Intresssant.

Jag har tråkigt. The Smiths får föra mig bort från tristessen en stund.

I morgon blir vi aterforenade

Jag har lyckats hitta en cykelaffar som specialiserar sig pa Road bikes, och dem saljer min sadel! En exakt likadan sadel som jag hade...jag ringde runt som tusan for att forsoka hitta den, och till slut hamnade jag ratt. Sa i morgon bitti cyklar jag staendes utan sadel ner till Southwark (bra traning for armarna...hmpf) for att kopa en ny Specialized Lithia Sadel. Ah nu mar jag sa mycket battre. Jag vet inte vad jag ska jamfora det med for er som inte ar cykelbesatta? Kanske som att forlora sin basta handvaska (jo sadlar ar dyra), eller favoritskorna? En cykel ar inte bara en cykel...det ar mitt transportmedel, den tar mig till platser smidigt och snabbt, och jag slipper lagga ut mangder av pengar pa travelcards sa att jag kan sta och trycka med alla manniskor nere i tunnelbanan.
I morgon kommer jag att kanna mig hel igen.

mastemastemasteplugga

Jag skrev precis ett inlagg som forsvann. Ett langt inlagg. Irriterande.
Det jag skrev var att The Smiths spelades pa radion och jag kande mig nyforalskad i Morrisey igen. Harligt, som att mota en gammal kompis som man inte sett pa lange.
Sedan skrev jag att jag var ute och sprang sent igar kvall efter skolan. Jag ville gora nagot for att varva ner men ville inte sitta ner - sa darfor gick jag ut och sprang i stallet. Tack for att mamma inte kan lasa detta, hon skulle nog inte tycka om att jag are ute och springer sent om kvallarna.

Jag vet inte vart mina nycklar till jobbet ar. Jag kunde inte hitta dem hemma. Jag hoppas att jag inte har tappat dem, for i sadana fall ar det andra gangen som det hander. Herre Gud. Min chef maste tycka att jag ar varldens slarvigaste manniska, javlar. Jag tycker inte om att bli sedd som slarvig, jag tycker att det ar pinsamt.

Jag skrev ocksa att jag maste plugga i helgen. Jag har ju ett val, att antingen skriva min uppsats i helgen eller lamna det och gora allt nasta vecka efter jobbet, sitta uppe hela natterna och bli sonderstrassad. Jag ska gora mitt basta till att valja det forsta alternativet. Om jag skriver halften av uppsatsen i helgen sa borde det bli bra. Sa svart ska det ju inte vara att bli motiverad utan att skaka av adrenalin?

Jag vill springa ett lopp. Nu. Mina muskler varker...oh I love it.
Happy weekend! S x

Group therapy

Åh jag är helt slutkörd igen efter en dag på universitet. Vi gör väldigt mycket rollspel med gruppterapi, och det är jättekul men energikrävande. 10 timmar av intensivt psykoterapi-plugg med max 30 minuters lunchrast är inte att leka med. Speciellt inte när man kommer på sig själv att bara prata skola när vi får en kort stund att 'vila'...
När jag läste min BSc (fil kand) så gick vi på föreläsningar, och ibland kunde man faktiskt luta sig tillbaka och bara lyssna. Det var ganska lugnt på så sätt. Nu sitter vi i en ring hela tiden, läraren står oftast i mitten och lär ut och man måste verkligen delta till 100% hela tiden. En tjej började gråta idag under rollspelet, för att det är så jäkla mycket 'triggers' hela tiden.
Jag vet inte ens vad jag skriver. Borde nog radera det här.
I kväll är jag trött. Trött på att tänka på 'emotions, feelings...dadada...cognition, groups....CBT...challenge your clients...interventions.....'........och nu måste jag skriva lite på min uppsats.

THEFT

När jag kom ut från jobbet strax efter kl 18 idag såg jag att någon hade snott min sadel. FÖRBASKADE UNGAR!! Min sadel var väldigt vacker också. Nu måste jag säkert lägga ut £25-40 för en ny. Åh vad sur jag är.

Insomniac

Jag ar urusel pa att sova, speciellt nar jag har saker att gora. Det blir inte en sadar underbar ekvation, mycket att gora + ingen somn = ZZZ . Och desto mindre jag sover sa har jag svarare att sova. Jag ar hog pa adrenalin och sa fort jag lyckas somna sa vaknar jag flera ganger i timman igen. Pa dagen kanner mig dasig och konstig, dricker starkt kaffe for att halla mig vaken, forsoka plugga pa min lunchrast...tanker att jag borde verkligen forsoka ga och lagga mig i tid, men har for mycket att gora just nu for att kunna vila utan daligt samvete.
Trots oro for infor uppsatsen och den dar jakla loggboken sa ar jag sa innerligt lycklig. Eller som Ellior och jag sager - extremely happy...
Ni maste vara trotta pa min lycka vid det har laget. Det skulle jag vara. Jag brukade irritera mig pa glada manniskor forut. Skitsamma, det ar min blogg.
Ha en harlig onsdag. Jag ska dricka upp mitt kaffe och sedan bege mig ivag fran Hoxton Square upp till Clerkenwell...

Tillbaka pa Hoxton Square

Jaha, dar var man tillbaks till jobbet. Har varit ledig i en vecka...saklart gick tiden otroligt fort och jag hann inte med alls sa mycket som planerat. Men huvudsaken ar att jag hann med halften av det jag hade planerat, jag ger mig sjalv en klapp pa ryggen for det. Myckte battre att paminna sig sjalv om det man faktiskt har gjort, i stallet for att 'beat myself up' for det jag inte har gjort.
Aven om det var tungt att ga upp i morse nar klockan ringde kl 6.30 AM sa tycker jag faktiskt om att ha rutiner - att ga upp pa morgonen och komma ivag i tid i stallet for att ligga och dra i sangen for att sedan spendera halva morgonen med att ata frukost samt ovrigt tidsfordriv. Lata helger tycker jag om, da ater jag garna frukost i en evighet, klappar pa katterna, tittar ut genom fonstret etc...men man uppskattar det inte pa samma satt om man far lov att gora det flera dagar i rad.

Back to work now. Jag behover en mossa som jag kan ha under cykelhjalmen, mina oron holl pa att ramla av nar jag cyklade till jobbet i morse...

Hur Sofia lyckas plugga effektivt

Jag har skrivit på min uppsats idag, och hör och häpna fått en hel del gjort. Jag är en super-sista-minuten människa och brukar inte vara tillräckligt motiverad till att få saker gjort förens jag skakar av adrenalin och stress, men nu har jag i alla fall börjat! Det jag gjorde var att jag lämnade datorn i vardagsrummet, gick ner på mitt rum och stängde in mig. Jag lyckades till och med avstå från övriga tidslöseri-moment som städning etc. Så nu har jag gjort det svåraste momentet av uppsatskriving - börjat.
Och nu ska jag fortsätta!

När det lider mot jul så sticker vi till IKEA

Det blev en tripp till Ikea idag för att inhandla glögg till vår Luciafest och lite annat julpynt. Såklart drabbas jag alltid av någon slags IKEA-knäpp och köper alltid mycket mer än vad jag hade planerat.
Hur som haver, nu har vi dekorerat vardagsrummet här hemma i Newington Green. Vi har till och med en liten pyttegran!

today i don't like couples

Åh jag är lite irriterad idag. Jag blir trött på tjejer som träffar killar, blir störtkära och allt annat i deras liv tappar betydelse!
Nej jag är inte bitter - bara uttråkad.
Jag får väl skita i mina planer med mina före detta fabulösa singelkompisar, dem har ju över natten blivit förälskade så det är ju det enda som spelar någon roll.
Må jag aldrig förlora mig själv i någon annan.

another day of a natural high

Det regnar ute men det gör mig ingenting. Jag ska ut och springa, det spelar inte så stor roll om jag blir blöt. Det är fredag gott folk! Jag ska ut och springa nu, sedan skriva uppsats - i kväll blir det Covent Garden och NA för hela slanten, tänka sig - nu har jag varit där varenda jäkla fredag sedan Augusti 2007, och jag tröttnar inte.
Happy friday everyone!

Tired Thursday

Det är samma sak varje torsdag....jag är trött som in i norden. Har varit i skolan hela dagen och det är så otroligt intensivt, min hjärna känns som tuggummi. Men det har varit en väldigt rolig dag. Rollspel hade vi på varenda lektion, så jag har fått spela terapeut i både gruppterapi och one-to-one. Jag har dessutom också lekt klient, en som skulle vara positiv och en som skulle vara väldigt arg. Roliga grejer. :)
På en 10 timmar lång skoldag så får vi så mycket som 30 minuters lunchrast, wow - inte konsigt att man känner sig seg...
Nu vill jag kunna koppla bort och tänka på något annat. Det som jag tycker känns mest stressfullt är att jag börjar förstå vad det är jag ska jobba med. Overwelming is the word.

strax efter midnatt

Jag känner mig lite sömnig men vill inte sova. Det är otroligt behagligt att vara lite dåsig...mitt huvud är ganska tyst och jag känner mig fokuserad. Jag har inte energi till att tänka på en miljon saker på samma gång. Det är nu jag är effektiv och kreativ. Jag vet inte hur det är för någon annan än mig själv - men oftast så tänker jag alldeles för mycket på allting. Det är inte så obehagligt som det var förut, jag har ett mycket bättre perspektiv på världen och mig själv nu för tiden - men ibland kan det vara lite tröttsamt att alltid vara så himla medveten. Så denna dåsighet är rätt mysig...
Oh it's hard to describe.
Hur som helst, jag känner att jag är på rätt väg i livet. Jag har drömmar om vad jag vill göra, hur jag vill leva, och tro på att så länge jag lyckas ta mig framåt så kommer det att gå...framåt. :) Jag vill aldrig sluta lära. Jag vill aldrig sätta mig ner och säga 'det räcker nu'.
På något sätt känner jag att jag vill dela med mig. Jag är inte på något sätt annorlunda än någon annan, vi har alla varit med om både det enda och det andra. MEN, jag känner att vi går miste om så mycket kunskap när vi håller allt för oss själva. Jag tror att allt har en mening. Everything happens for a reason. Jag vill gå ut och lära ungdomar om självrespekt och självkänsla. Inte bara prata med dem och föreläsa - utan få dem 'into action'! För min egen del så vet jag att mycket av det jag gått genom har mycket att göra att jag hade ingen respekt för mig själv, överhuvudtaget. Jag insåg inte att jag hade något värde som människa överhuvudtaget, därför brydde jag mig inte sådär jättemycket om vad som hände med mig.
Jag vill göra någon slags skillnad. Jag känner ett ansvar att öppna munnen och tala om det - om någon lyssnar så kanske dem väljer en annorlunda väg än den jag valde.
Man vet inte förens man har provat, eller hur?

happy days

Har haft en underbar dag - lyckades klämma in 27 km cykling också! In till stan cyklade jag för att träffa Martina, en vän som jag inte sett på fem år. Det var jättekul att ses igen...vi hade en hel del att prata om. Insåg att jag har lyckats klämma in en hel del dramatiska historier sedan år 2003 när vi sist sågs. Pluggade inne på Foyles Cafe resten av eftermiddagen. Efter det tog jag min skönhet ner till Peckham - Greenwich - London Bridge - HEM! Och hade väldigt kul på vägen.
Livet är underbart. If we allow it.
Ville bara sprida lite happiness!

Energized

Jag blev sugen på att cykla kl 22.30 så det gjorde jag. ÅH vad härligt det är att slippa all trafik och alla andra cyklister när man cyklar i London sent på kvällen. Det blev en cykeltur ner till themsen via City (finanskvarteren), förbi Tate, upp till Blackfriars Bridge, St Pauls, London Wall, Old Street, City Road och Essex Road - hem!
Tur att inte mamma läser detta. :)

It's a cat's life

Mina katter gör inte så mycket annat än att sova. Astrid sover helst på min huvudkudde och Elsa har i kväll lagt beslag på vår nya 'sittkudde'. Segare katter får man leta efter, ibland går dem ut i trädgården i två minuter och sätter sig ner och stirrar - för att sedan gå och lägga sig igen. Ibland tycker jag synd om dem, min katt hemma i Kungsör var ute jättemycket..men vi har kattlucka här hemma, det är bara så att de är lata.
Idag har jag skrivit ut en massa artiklar till en uppsats som ska vara inne om några veckor. Nu ska jag försöka sortera lite i oredan här hemma, herre gud. Mitt liv är så kaotiskt, jag skulle behöva en PA. Eller kanske bara bli utbildad i hur man är organiserad. Grejen är, att jag skulle kunna lära mig - och klara av att hålla det i några dagar, tills allt skulle falla ihop igen. Tur att jag hittar i min röra i alla fall. Jag vet vad som finns i mina högar. :)

....

Det är kallt, mörkt och blött, jag hatar vintern.
I eftermiddag vankas det julmarknad i Svenska kyrkan där jag ska frossa i sött, ja vi tar det där med sockerfritt i morgon.
Jag har tröttnat på den här årstiden...

High class problems

Jag har precis bestallt postern nedan fran Victoria and Albert Museum Shop. Den ska ramas in, sattas upp pa vaggen och leda mig nar det kanns som allt kommer att ga at skogen och att livet ar alldeles for mycket. Vi har val alla sadana dagar, eller?


High class problems, i-landsproblem, kan ibland fa mig pa fall. Igar var jag hos tandlakaren, det var inte kul...jag blev tillsagd att sluta med socker. GOD OH GOD I AM SUCH A SUGARADDICT. Jag ska gora mitt basta, en dag i taget, I guess. Jag har jattedaliga tander och socker hjalper inte - dessutom kanns det lite snorvligt att jag ska behova sluta med det, ocksa. Jag antar att det blir sa nar man inte riktigt forstar sig pa ordet lagom? Om nagon som laser detta har lyckats sluta med socker sa skulle jag jattegarna fa nagot tips om hur man gor, och om det finns nagot sott som inte ar sa skadligt for tanderna, halsan etc?

Jag och Astrid, Elsa ville inte vara med

Hon är vacker hon


Astrid posar framför vår nya Designers Guild kudde...

Jag erkänner mig själv som exhibitionist

I am that weird bike-talking lady

Jag läste detta idag. Snacka om inskränkt. Åh det gör mig verkligen hur osugen som helst på att någonsin flytta till Stockholm. Men jag drar inte alla över en kant och förstår visst att det bara är ett perspektiv av alla 800 000 (dagens stora nyhet!) invånare i Stockholms innerstad.
Njä, Jag gillar stora bullriga storstäder, och dit räknas inte Stockholm. Stockholm kan nämligen vara rätt så dött. London sover liksom aldrig. Här finns en ständig 'buzz' av liv. En puls. Dunk dunk dunk. Det är härligt att leva mitt i dunkandet. Då känner man sig riktigt alive. Här finns allt. Det är svårt att sticka ut. Det finns liksom inga riktiga normer, inga ramar. Förutom om man bor i Shoreditch där tydligen nyaste trenden är att ha en single speed bike. Men det är helt okej om du inte har det, folk bryr sig inte riktigt. Det är bara en trend. Shoreditch är i vilket fall som helst lite för trendigt för min smak.
OH I LOVE LONDON.

Hur som helst. Idag kom jag på mig själv med att behandla min cykel som jag brukade behandla min hund. Låste fasst henne vid en stolpe medans jag handlade, klappade om henne och sa...'I'll be back soon...'.
När jag sedan ,efter att ha handlat klart, tog min cykel och traskade iväg till M&S småpratade jag lite med henne och kallade henne för 'sweetheart'. Undrar om folk tror att jag är schizofren? Antagligen hade folk för mycket med sitt för att ens bry sig.
I ALSO LOVE MY BIKE. Men det visste ni ju redan.

YOU are hot stuff and DO NOT need to change.

Jag var på ett anonymt Alkismöte idag (därav är jag inte så anonym längre) och en skotte sa något som jag skrattade åt.
'A woman starts a relationship with a man, hoping to be able to change him - and he never change. A man starts a relationship with a woman, hoping that she will never change - and she does.'
Detta skojade han om när han pratade om hans mamma som var gift med hans pappa (döh?) en kronisk alkoholist, om varför hon hade gift sig med honom i först taget och dessutom stannat.

Hur som haver så tyckte jag att det var ganska kul, det där med att kvinnor alltid förändras, bara för att tillfredställa en man. SLUTA MED DET NU! NU NU NU! Om någon utav er har sådana tendenser (I've been there done that many times), sluta! Du är underbar och vacker och förtjänar någon som du inte ska behöva förändra dig för. Förändring är inte samma sak som att kompromissa.

Nu ska jag ägna en kväll att inte göra ett dugg. Det händer inte ofta och jag ska banne mig njuta!
- Sofia som älskar att leka shrink på bloggen

Dagens onskan

...att jag aldrig kommer fa for mig att kopa en platt-tv.

Funderingar pa Hoxton Square

Jag har funderat idag. Det ar nagot som jag gor alldeles for mycket av, befinner mig ofta i en annan slags varld. Borde prova det dar med att leva i nuet. The Power of Now. Men det hander allt for ofta att jag seglar bort med vagorna...

Jag har bland annat tankt pa om jag nagonsin kommer att kunna flytta tillbaka till Sverige. Jag vet faktiskt inte hur det skulle ga till.
Jag tror inte att jag skulle klara av morkret, aven om skillnaden inte ar brutal. Men det ar morkt nog har enligt mig. Dessutom tror jag att jag skulle bli frusterad. Jag forsoker att inte doma. Jag forsoker att vara oppensinnad. Men grejen ar, att jag behover ju egentligen inte oroa mig, det ar ju ingenting som sager att jag borde flytta hem en dag. Bara mitt egna samvete. For man far ju standigt hora av familj att det skulle vara underbart roligt om man flyttade hem. HEM HEM HEM. Jag ar ju hemma nu.
Nu ska jag sluta tanka pa onodigheter.

Jag, Ida och Angelika ska ha en svensk luciafest hemma hos oss. Ar det nagon som har nagot tips pa cocktails? Alkoholrika och alkoholfria?

The Joys of Dalston

I kväll besökte jag Rio Cinema i Dalston som bara ligger sju minuters promenad från min lägenhet. Jag och Ida var och såg 'The Baader Meinhof Complex', en otroligt bra tysk film om anarkism och revolution. Något blodig dock. Hur som haver, Rio Cinema är en liten självständing biograf med endast en salong (som hemma i Kungsör!). Det kostade endast £6, dessutom betalade man bara £2.50 för popcorn och cola vilket man annars säkert skulle få betala mer än dubbla priset på Odeon eller Vue.
Veganbrownies fanns också! It's so Hackney. SÅÅÅ BRAAA. (inte för att jag är vegan, men principen...)
I LOVE DALSTON. May I just say that?

Banned from the dentist

Min tandläkare vill inte träffa mig. Aldrig igen.
Så kan det gå när man slarvar med tider.

God eftermiddag

Don't we all love Monica?

Friday

Jag ska fira nyar i Edinburgh, Skottland detta ar...och lyckades precis boka en flygbiljett for 297 kr fran Skavsta, inkluderat alla skatter och bagage. YAY! Ryan Air ar bra ibland...
Det ar sa himla skont att slippa betala onodiga pengar pa dyra flygbiljetter nar man springer och koper cyklar for £900...det galler ju att prioritera? :)

Jag fick tillbaks min forsta assignment (inlamningsuppgift) fran skolan igar, och jag fick ett mycket battre betyg an vad jag hade forvantat mig. Tydligen sa gar det battre att skriva uppsatser nar man inte har huvudet fullt av angest/baksmalla/kemikalier...ingen nyhet direkt kanske, men det kanns kul att se resultatet pa papper!

Fredag idag, gud sa skont. Jag ska bara ta det lugnt tror jag - lugnt a la Sofia alltsa. Det betyder nog inte att jag kommer att stanna hemma, sitta stilla och vila. Men i kvall ska jag halla NA mote inne i Covent Garden kl 19, efter det ar det filmkvall hos Elliot. Resten av helgen ar oppen for forslag! Jag hoppas pa fint vader i morgon, jag vill ut och cykla, LANGT. Ut till Essex pa landsbygden.
Ha en skon helg!

Quite frankly, I think plastic surgery is disgusting

Det är ett program på TV som handlar om plastikoperationer. Få uppblåsta utstående tuttar för £4000 eller ta bort halva ögonlocket för halva priset. Sug ut lite fett och allt blir så mycket bättre. Du kommer vakna upp med en känsla av att allt är ok.
Spinkig med jättetuttar - det är väl det som kallas för lycka.

Jag tycker att det är äckligt. Förbaskat avskyvärt att unga tjejer (och killar) tror att man kan fixa sig själv genom att förändra sig själv till det yttre.
Självklart skyller jag inte på tjejerna. Samhället, media och allt som har framkallat denna besatthet att leva upp till något overkligt 'perfekt' ideal är väl det som ligger till grund till detta...

Ställ dig framför spegeln i stället. Säg till dig själv att du är vacker, att du är faktiskt riktigt snygg. Försök att inte zooma in på det du inte tycker om hos dig själv, men i stället det du faktiskt tycker om. För om du ställer dig framför spegeln och säger 'Åh vad du är fet/ful/fel' så är det precis det du kommer att börja tro. Om du gör tvärt om så kan du lära dig att tro på det med.

I am hot stuff today. Så himla mycket lättare än en fettutpumpning.
Sofia

lastminute.com

Jag har haft hela dagen på mig att skriva en article summary.
Nu börjar jag.

Dagen efter

Jag är trött efter att ha varit ute till kl 5 igår morse...sov bara i fyra timmar. För det är klart. Man kan ju inte gå och lägga sig när man kommer hem. Nej, jag o EJ gick hem och lagade mat (sea bass) och rabarberpaj. Vi var på fem olika barer i Clapham och Brixton, dansade och skrattade så mycket att jag nästan föll ihop.
I am happy. So happy! (men trött som dagsformen kanske visar)

Sparkly leggings

If you are on a mission sparkle, a pair of shiny sparkly TIGHT leggigs is a must!
Idag har jag, mina leggings och min cykel farit runt London. Med fart, man kan cykla snabbt om man har en racer.. Happy weekend everyone.

Second hand

Vi har fått en ny second hand butik i Newington Green. Tyvärr är den overpriced. Men ögongodis finns det (= ägarna).

The red cups

Nu har Starbucks's börjat anävända sina röda pappmuggar, mysigt. Jag blir ganska sur när jag ser julkort och allt som tyder på att julhysterin börjar dra igång, men eftersom jag är en 'sucker' för Starbucks så tycker jag att det är mysigt att få dricka mitt kaffe ur en fin röd pappmugg några månader.
Starbucks lär vara kommersiellt som i in i norden but I love it.

Om att bo abroad....ehhh...utomlands...menar jag..:)

Kandisar som bor utomlands och tappar svenskan skrattar man garna at. Man tror att dem larvar sig, gor sig till - for att imponera.
Men saken ar den, att nar man bor en langre tid i utlandet sa tappar man automatiskt vanan att prata svenska. Det blir helt enkelt inte lika sjalvklart langre, det hander inte med automatik som det gor nar man bor i Sverige.
Jag brukade tala och skriva jattefin svenska. Gick ut med MVG i alla svenskkurser pa gymnasiet och fick alltid berom av alla larare. 6 ar senare sa skams jag. Jag skams for att jag maste tanka efter nar jag skriver, och pratar. Inte alltid saklart, men vissa ord ar bara svara att hitta. Svengelska ar mitt nya vardagssprak. Ingen har hemma i London reagerar pa det, mina svenska kompisar gor precis samma sak. Vi fortstar varandra nar vi fragar om 'Har du payat' eller 'Har du signat upp for ....'...'Jag maste toppa upp'...etc etc etc...Det man nog inte alls ar medveten ar nar man sager nagot pa svenska, som ar direkt oversatt fran engelskan. Det kan lata ganska lustigt.
Men jag forsoker hanga med. Jag har borjat lyssna pa svensk radio, laser DN flera ganger i veckan och ibland laser jag svenska bocker (nar jag inte laser kurslitteratur). Plus att jag skriver svenska har pa bloggen, och aven om jag manga ganger inte har talmod att sitta och tanka efter, leta efter ord, 'kan man verkligen saga sa?'..sa gor jag det. And it can be a struggle!
Det ar som svarast nar jag maste skriva om nagot som jag endast har upplevt nar jag har anvant mig av engelskan. Jag tycker att det ar otroligt svart att prata och skriva svenska om skolan till exempel. Oversattning ar inte det lattaste.

Alskade CSN

Efter tva stycken intyg fran min skola till CSN sa fattar CSN fortfarande ingenting. Jag har ansokt om merkostnadslan for min kursavgift, men CSN envisas med att min kurs kostar £1560/ar - men jag har skickat in tva olika intyg pa att den kostar £3255.
Nu vill CSN ha ett intyg till, eftersom dem har sett att det star nagon annan slags summa pa LSBUs hemsida. Det skulle inte forvana mig om dem ar inne och kollar hur mycket det kostar att studera pa undergraduate niva som deltidsstudent. Men jag ar pa postraduate, och alla ,har i England i alla fall, vet att man aldrig skulle kunna hitta en Masterkurs for mindre an £3000. Suck. Byrakrati ar inte kul.

min studieplats

Jag ramlade av min cykel igår och har kännt mig lite mörbultad och stel, så därför bestämde jag mig för att plugga i badet ikväll.
Jag älskar vårat badrum! Vi har kvar alla typiska viktorianska detaljer i lägenheten, som kranar, fönster, höga tak etc...så mysigt.
Nu har jag en massa artiklar att läsa. Det gör jag i sängen.
Godnatt.

IDAG

...Promenerade jag till Tate och njöt av att gå genom Borough Market och alla gränder nere vid South Bank.
...Kom jag på att om jag hade jobbat i Hoxton för några år sedan hade jag varit svinglad, alla mina favoritpubar finns runt hörnet. Nu är jag bara glad - och inte pga pubarna, utan mest för att jag har 10 min till jobbet, något ganska ovanligt när man bor i London.
...Stod jag i ångestkön på Sainsburys kl 19. Trångt och trist. Funderar på att börja internetshoppa igen...även om det är lite miljöbovigt.
...Lyssnar jag på på Jose Goonzalez och återupplever minnen och känslor som är sedan några år tillbaka. Lustigt vad musik kan framkalla.
...funderar jag på att gå ut och springa men känner mig trött.
...hoppas jag att Obama går till seger.

Eve Ensler om Kongo

OKEJ, titta på det här. Eve Ensler beskriver allt så mycket bättre. Detta är fruktansvärt.

Vet ni om vad som hander i Kongo?

Kongo i Afrika ligger langt bort, jag vet. Men det som hander dar ar nagot alldeles fruktansvart, jag tror inte att ni vill veta men jag kanner att jag har ett ansvar som kvinna att gora nagot.
I Kongo finns lithium, det som finns i vara mobiltelefoner. Detta amne som vastvarlden ar sa beroende av, krigar manniskor om i Kongo. Dem som ager landet dar Lithiumet finns, far aldrig se pengarna som vi betalar for det. Jag kan inte hela historien bakom det, men stora grupper i Kongo ser till att forvirring och oro skapas i byarna dar detta lithium finns, genom massforstoring - av kvinnor.
Soldater gar in i byarna, stanger in kvinnor och unga flickor i rum och valdtar dem sa att dem blir helt forstorda, eller dor av skadorna. Detta ar ett nytt krigsvapen.
Eve Ensler, forfattare av The Vagina Monologues har vart i Kongo och oppnat ett sjukhus for att hjalpa dessa kvinnor och barn, och varje vecka kommer upp till 100kvinnor for att soka hjalp - dem flesta hinner aldrig dit.

Vill ni hjalpa till? Min vanner Emma Jane Richards och Annie Saunders har startat VDAY London 2009, dem satter upp en teatershow i Februari och alla pengar kommer att ga till VDAY.ORG som arbetar runt om i varlden for att stoppa vald mot kvinnor, satta up sjukhus i Kongo m.m

Ett litet bidrag hjalper, deras donationsite ar http://www.justgiving.com/vdaylondon
For att lasa mer om deras verksamhet ga in pa www.vdaylondon.com eller www.vday.org .
Kanske kan ni skippa 1 kaffe/drink/kladesplagg den har manaden och donera dessa pengar med tanke pa den 8-ariga flicka i Kongo, som blev valdtagen i en manad i streck av en grupp soldater..och fick hela sitt inre forstort?
Tack Stina for en stralande ide! Jag hoppas du forstar att jag blev inspirerad och inte bara snodde ditt pahitt.

GIRL POWER...

Halloween in pictures

Nu behöver jag sova i en vecka, typ.

Det har varit en helg full av party och alldeles för lite sömn. Fest både fredag och lördag, kom i säng vid 5-tiden två nätter i rad och vaknade alldeles för tidigt. Men jag har haft så roligt. Måste städa nu resten av lägenheten nu, och äta kvällsmat (jag har skjutit upp på dygnet skapligt). Gäsp.


We danced with the spanish yesterday night

financial responsibilities.....makes me sick

Fii Fighters. ÅH jag lyssnar på Foo Fighters.
Känner mig lite illamående efter att ha loggat in på mitt bankkonto. JESUS jag spenderar pengar som om jag vore en miljonär. Måste bättra mig. Måste ha större koll. Men det säger jag varje månad, och är inte så duktig på att fullfölja det. Jag ska försöka nu i November. Kom igen Sofia - skärpning!

Igår natt var jag på Fulham Road kl 3 AM och åt rökt lax och äggröra. Chelsea är trevligt, fint och mysigt och...dyrt. Tacka vet jag Islington och Hackney. Även om Upper Street också försöker verka lite snobbigt så lyckas dem aldrig riktigt, vi är för nära the real cockney's för att det ska hända. THANK GOD.
Hur som haver. Det är helg och jag har bara fått fyra timmar sömn. Att jag lyssnar på Nirvana och Foo Fighters kan ju förklara mitt humör.
Åh jag är trött. Jag orkar inte. Kan mamma komma och hämta mig? Blir nog lite svårt när man inte bor i samma land..
Vad jag tror är lösningen på mitt problem är att träffa en man (gärna en het spinkig cyklist) som äger en lägenhet någonstans (well it's gotta be around in the neighborhood) som jag kan flytta in med och bara betala en väldigt låg hyra.
Hmm. Hmmm. Hmmmm. Fasst jag är ju inte så sugen på att bo ihop med en man. Och jag är ju inte så sugen på det där med förhållande. Överhuvudtaget.
Jag kanske bara borde sluta slänga pengar omkring mig.

För många ord

Jag har en deadline i morgon och här sitter jag med min article summary som är för lång. Satan också. Att skriva kort och sammanfattat är en konst. Jag har 834 ord, 750 är max.
Tidy up time!

SNOW!

Ja det finns mycket att göra när man ska plugga. Och tydligen har jag blivit förengelskad, eftersom jag tycker att det är värt att dokumentera snöfall. Men det är ju faktiskt oktober.

feel the motherf*cking beat

Det finns så mycket att göra när man ska plugga. Något som jag gärna gör är att dra upp musiken på högsta volym och dansa - och det har blivit väldigt mycket Hot Chip den senaste tiden.
BADAM. Visste ni att jag har blivit en dansaddict sen jag slutade dricka och ta uppers?
Humoristiskt värre. Jag dansar alltid nykter.

Glass glass i stora lass

...är väldigt bra när man måste plugga och inte har någon energi...

My name is Sofia and I am obsessed with my new bike

Dagen började med frukost på Aveda o Holborn, organic (ekologisk) gröt med banan och honung, en hel HÖG med toast och kaffe...där satt jag och väntade på att cykelaffären skulle få ett kvitto faxat till dem som jag skulle skriva på. Tyvärr så krånglade det så jag kunde inte få cykeln på morgonen som planerat. Det var bara att ta sig iväg till British Library där jag skrev så gott jag kunde om att vara 'Sane in Insane Places' fram till kl 17.00 då jag gick tillbaka till Holborn och hämtade min röda skönhet.

Det är en helt annan upplevelse att cykla på en road bike jämfört med en hybrid. Och den är snabb! Och väger ingenting, man kan slänga den över axeln när man ska uppför trappor osv.
Efter att ha hämtat cykeln så susade jag iväg till Svenska kyrkan där jag provade på Friskis och Svettis, det var ok, jag är inte sådär superduktig på koordination men det gick mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Styrkan var enkel! :)
Dinner now! S x

speedy happiness

Jag åker inte tunnelbana och jag åker inte buss. Jag kör ingen bil utan jag cyklar. Titta vilken jäkla skönhet som blir min i morgon! Klockan 8 i morgon bitti så ska jag hämta henne, min röda supersnabba Specialized Dolce....

Happy happy happy!!

this is the first day of my life

Min lördagmorgon består av yoghurt med blåbär och banan, apelsinjuice, bagel och Bright Eyes. Åh om jag bara kunde så skulle jag äta upp honom, åtminstonde smaka litegrann.
Happy Saturday everyone, jag och cykeln ska in till stan en sväng.
S x

i am going to sit down for a little while

Ibland måste man ta en paus och bara andas. Igår orkade jag inte längre, jag var tvungen att ge mig själv en paus. Efter inbrottet och den otäcka mannen i mitt sovrum så har jag kännt mig otroligt upp och ner, överallt och ingenstans, och det blev bara för mycket den här veckan. Men allt kan man lära sig av, och vissa saker lär man sig den smärtsamma vägen.
Jag har förstått att man inte alltid behöver hålla skenet uppe, ibland är det kanske nödvändigt att bara säga 'Jag orkar inte med' och bara gråta, eller skrika,kanske bara vara riktigt ledsen. Känna precis det man behöver känna.
No need to be a superwoman all the time!
Jag tror att jag kanske är en gnutta för hård med mig själv. Man är nog inget 'failure' bara för att man inte är ute och springer kl 8 på lördagar, eller för att man inte orkar vara glad, duktig, hurtig, smart med mycket mycket mera hela tiden...
Min sponsor säger till mig att jag är otroligt duktig, jag har ju varit utan vin och piller o sånt annat mind-altering i 14 månader, och det är väl ganska bra. Om man tänker efter.
Bed now!
S x

Road Rage

Min kompis T sa en gang (eller flera ganger) 'All busdrivers in London are c**ts!'.
Jag som forsoker att inte smutsa ner ord for det kvinnliga konsorganet (stod V-DAY) skulle kanske inte uttrycka mig pa samma satt, dessutom tycker jag inte om att generalisera. MEN, idag som sa manga andra dagar nar jag susade ner Southgate Road pa min underbara bastis (cykeln), sa fick jag en buss i ryggen som tutade pa mig. Jag blangde pa honom och han blangde tillbaka. Lyssna nu - cyklister har ratt att existera pa Londons gator! Och jag vill inte bli tvingad till att ligga och trycka mot trottoarkanten eller mot dem bilarna som star parkerade vid sidan av vagen,i fall att nagon skulle oppna en bildorr (och jag skulle fara over styret och bryta armbagen, igen!).
Men speciellt dessa bloody bussdrivers och taxichafforer, dem tror att dem ager gatorna. Herre Gud, det ar val jag som borde tuta och blanga - for om dem kor over mig, inte ar det dem som blir mos?
Arroganta, avgaspruttande miljoforstorare. Kom igen, let's reclaim the streets by bike!

bara ett irritationsinlägg

Jag skrev precis ett långt inlägg om maskulint och femenint, och att jag var på ett föredrag igår där två amerikanska författare (som skrev boken The Rules) påstådde att män vill hoppa bungyjump (söker äventyr) medans kvinnor drömmer om trygghet, villa med trädgård och vitt staket...
Åh det gjorde mig faktiskt riktigt irriterad. Ett utav mina favoritämnen när jag gjorde min undergrad var Psykobiologi av genusutveckling, och jag vet och brukar ofta argumentera för den biologiska delen i genusvetenskap - man kan faktiskt inte bara se till sociala och 'enviromental' faktorer. MEN, detta utalande gjorde mig faktiskt riktigt sur. Jag vet inte varför. Jag tror det har att göra med att denna författare fick mig att känna mig mindre femenin, bara för att jag inte drömmer om 'the american dream'. Är jag mindre kvinnlig bara för att jag inte fantiserar om äktenskap, perfekt villa och välklippt gräsmatta?
Skulle inte tro det, va.

Såhär går det när man pluggar hemma

Man går ut på promenad för att köpa scones, och börjar dansa ner till Dalston med Timbuktu i öronen.

Svensk i London

Jag la ut min blogg på londonsvenskar.com forumet idag och borjade fundera, på 'svenskhet'. Swedishness? Give me a word God damn it!
Hur som helst. När jag flyttade till London för över sex år sedan så saknade jag ofta svenska saker (mat etc) och tyckte nog att det mesta i Sverige var bättre än det mesta i England. Men efter att ha bott här ett tag, och kommit in i samhället ordentligt - så har självklart mitt perspektiv på både Sverige och England förändrats. Efter 6 år så tycker jag nog att det finns många saker i England som är bättre än i Sverige, för ur mitt personliga perspektiv, det sättet jag vill leva mitt liv - så har England ett bättre liv att erbjuda än Sverige har. Det är säkert så att om man mäter livskvalitet mer objektivt, så kanske Sverige får högre poäng. Men jag älskar fart, liv och rörelse. Här i London bryr sig inte så många om normer - man placerar inte människor i fack. Det finns ingen tid att bry sig om vad grannarna ska tycka eller om man sticker ut för mycket. Stick ut så mycket som du vill! :)

London är mitt hem. Jag älskar min lägenhet (som tydligen är väldigt svenskt inrett enligt the english) och här känner jag mig mer hemma än någon annanstans. När jag flyttade hit så frågade min chef mig vad jag skulle sakna från England om jag flyttade härifrån. Då, visste jag inte riktigt. Nu skulle listan bli LÅNG...

S xx

jag ska bara,,,

...återhämta lite energi, sedan ta min älskade cykel och susa iväg till British Library. I've got work to do. Men efter att ha spenderat en halv natt i badrummet pga magsjuka så känner jag mig seg.
Har jag världens sämsta immunförsvar eller vad?

Saturday night fever

Sofia, Emma Jane och Rachel i väntan på Ida - som drog ut på äventyr i Dulwich med middag och pubhäng, för att sedan gå och dansa på en reaggeklubb i Brixton, innit. Awesomeness!

Sod it, lets RUN!

Det är bara så att jag har världens bästa vänner

Åh vilken underbar start på helgen jag har haft! Mötte Elliot vid Holborn efter jobbet och hade en välbehövlig 'chat', så underbart att man har vänner som lyssnar och är där för varandra.
Körde på ett litet 'Sofia brave smile' och lekte sekreterare på YPNA i CoventGarden, härligt att kunna glömma mig själv ett tag och hjälpa någon annan. Purpose people, purpose!
Resten av kvällen tillbringade jag med EJ på Cleveland Street - drinking tea and watching the world go by. Jag skrattar så otroligt mycket i hennes sällskap. Tack gode gud för att jag har världens underbaraste vänner.

Cyklade hem på West End's cykelvägar. Oh I love it. Alla borde cykla i London. SÅ länge du vet vad du gör och använder hjälm. ;)
Tjillevippen.

man kan inte alltid vara på topp, apparently

Jag brukar för det mesta göra mitt bästa att vara positiv men idag så går det verkligen inte så bra.
Den här veckan har varit riktigt pissig
Inbrottet på måndagsmorgonen gav mig en shock. Vilket gjorde att jag har kännt mig rädd, arg, ledsen - ut och in, bak och fram, känslomässigt fall? Vilket har resulterat i att jag inte alls har kunnat plugga så mycket som jag borde - vilket får mig att känna mig som en dålig människa som aldrig kommer att klara kursen. I'm pretty good at beating myself up.

Lyckades ta mig iväg till skolan idag och sitta genom ett seminarium och en group experience. Efter 2.5 timmar var jag tvungen att gå ut och lägga mig på soffan. Trots smärtstillande så var jag slagen denna gången, av mensvärk. Försökte resa mig upp men svimmade. Så jag fick ligga i fosterställning på soffan och bita mig i läppen för att inte skrika. Kändes lagom kul när rummet var fullt av tjattrande studenter. Tog en taxi hem från Kendrick Mews och var sur att jag missat nästan en hel skoldag - men väldigt skönt att få komma hem och sova bort det värsta.

Blä vilken rutten vecka.

svarta blixtrande åskmoln

Jag är arg och orkar bara inte göra någontingöverhuvudtaget.
Vill inte svara i telefonen och vill inte prata med någon. Orkar inte plugga eller fylla ut formulär. Arg arg arg arg ARG så mycket lättare än ledsen och rädd.
Det blir bättre snart. Men just ikväll orkar jag bara inte.

Ok I am scared!

Låset är bytt och Joe har blivit arresterad. Tyvärr kan dem inte hålla honom inlåst, så han är säkert på väg ut snart. Hur som helst, är jag så jakla glad att polisen tog honom. Han bröt sig in en gång till, fasst denna gången hos min kompis Liz genom att ta sönder hennes fönster.

Men jag känner mig fortfarande rädd. Jag får 'flash backs' hela tiden, när han står vid min sängkant och jag skriker, och att han sätter sin hand över mitt ansikte. Jag förstod inte vem han var, det enda jag fattade var att jag hade en galen man i mitt sovrum. Det var mörkt och jag såg ingenting. Så jäkla läskigt.Jag vill inte tänka på det.

Han kan inte kom in nu. Vi har bytt lås. Vad mer kan man göra? Men ändå, jag känner mig otrygg. Rädd. I mitt eget hem. Jävla skit också.

i dont really know what to say

Jag vaknade i morse kl 05.30 och såg en man vid sidan av min säng. Var helt säker på att det var en mardröm, började skrika och mannen tog sin hand över mitt ansikte. Jag skrek och skrek och skrek, slog mot hans arm och tack och lov, han tog bort handen, vände sig om och gick ut ur mitt rum. Jag gick efter, skikandes med pumpande adrenalin 'GÅ UT, GÅ UT'...gick in till Angelikas sovrum och skrek 'DET ÄR EN MAN I MITT RUM'. Angelika ringde polisen och jag kommer inte riktigt ihåg vad jag gjorde. Mannen kom tillbaks, sa något om 'This is not a break in for God's sake, I'm just gonna get my jacket'. Jag såg vem det var. Det var en kille som min kompis Liz har dejtat, hon hade nycklar till min lägenhet eftersom matade katterna för några månader sedan när jag var i Sverige. Den här killen är alkoholist och har börjat dricka igen, och blivit helt jäkla galen. Hon slängde ut honom från sin lägenhet igår efter att ha hotat henne. Tyvärr lyckades han att sno med sig nycklarna till min lägenhet...
Ingen vet var han är nu, han har fortfarande mina nycklar så jag känner mig inte särskilt trygg i mitt eget hem. Han har hotat med självmord tydligen.
Jag känner mig bara chockad. Och rädd.
Jävla dåre!

05.30 on a Saturday

Jag är vaken och har varit det ett tag. Klockan är nu 06.13 och jag gav upp mitt försök att somna om för en stund sedan, efter att ha legat och stirrat i mörkret.
Elsa (katten) väckte mig som vanligt, och jag själv var hungrig som en varg. Blir alltid det när jag springer och cyklar så mycket, även om jag äter ordentligt.
Hur som helst så hade jag ju bestämt mig för att ge mig själv en sovmorgon, åtminstonde till klockan 9. Men min kropp vill något annat. Det har inte blivit ljust ännu, så fort det blir det ska jag ut och springa. Om jag inte somnar om.

Shrink

Jag hoppas att mina framtida klienter inte kommer att behova ligga ner nar dem ar hos mig. For vissa kanske det kanns avslappnat...jag skulle nog mest kanna mig underlagsen. Kanslig. Ni vet, det gar mot manniskans instinkt att forsvara sig. Reaktionstiden ar lite langsammare nar man ligger ner, och sa maste man upp pa benen for att kunna gora nagot mot eventuell fara. Och inte vill jag att mina klienter ska kanna sig underlagsna. Man kanner sig nog tillrackligt av lite allt mojligt nar man gar i terapi, speciellt i borjan.

Hur som haver, jag alskar min utbildning och det kanns som att jag har hamnat helt ratt, for en gang skull. Det ar tufft som bara den, inte minst kanslomassigt. But we better get used to it! Vara larare ar attans duktiga och inte minst sagt inspirerande.
Det ar fredagskvall och jag ska plugga, men jag klagar inte, jag kanner mig faktiskt jakligt motiverad. I morgon ska jag avnjuta brunch pa Acoustic , dessutom maste jag till British Library och fixa medlemskap ocksa. Pa kvallen blir det Vortex jazzclub for hela slanten. Jazz baby, jazz.

Loving at Exmouth Market

Jag at lunch vid Exmouth Market i Clerkenwell idag. Med skinande sol och gott sallskap njot jag av att bo i London. Pa Exmouth Market finns olika stand dar det lagas god mat fran alla varldens horn, varje dag under lunchtid. Harligt att fortfarande efter 6.5 ar pa en och samma plats fortfarande tycka att det ar underbart att leva i staden dar man kan ga pa upptacksfard, varje dag om man sa vill.

Moments of Pigall

När jag växte upp hade jag en bästa vän, Tiina. Jag kom att tänka på henne nyss när jag åt en Pigall chokladbit, Pigall var hennes favorit. Vi brukade gå till Konsum tillsammans och köpa tre stycken för tio kr. Mmmmmagi som i Marabou.

Jag är väldigt trött och håller just nu på att ta itu med konsekvenserna efter att inte ha varit på hemmaplan i Islington under tre helger. Tvättar, städar, byter lakan, sorterar och allt annat trist. Jag behöver en städerska, allvarligt talat. Om ni vet någon så säg till! Det är så tråkigt att komma hem efter en 10 timmar lång arbets/skoldag och sätta igång att städa, när man dessutom måste hinna med att göra alla skoluppgifter. Tid över är något som jag inte har så mycket av! Men jag klagar inte, jag gillar att leva hektiskt....:)

Men nu tänkte jag faktiskt unna mig en springtur. Det var alldeles för länge sedan! Utomhus är det mörkt, men vad gör det...jag får väl springa runt i City eller något.

Sverige

Ibland gar tiden alldeles for fort.

Det dar med Svengelska

Dessutom maste jag ursakta mig annu en gang. Jag vet att jag anvander valdigt mycket svengelska, mina meningsbyggnader ar konstiga men jag kan forklara varfor. Nar jag skriver och pratar svenska sa oversatter jag ibland fran engelska, i mitt huvud, ofta omedvetet - och da blir det konstigt. Men jag jobbar pa det! Dessutom vet jag med mig att jag anvander manga engelska ord, och det gor jag nar jag inte orkar sitta har framfor datorn och leta fram svenska ord. Vissa ord ar bara inte lika latta att fa fram som andra.
Jag tror att ni andra Londonsvenskar forstar vad jag menar. :)

Le weekend

Jag sitter ner och tar det lugnt for forsta gangen pa nagra dagar, kanns det som. Veckan har varit hektisk, och jag har kort pa hogta vaxel. Skolan tar mycket tid och det ar valdigt intensivt. Var i South Kensington pa PROMIS till sen kvall igar, dagarna ar fyllda av rollspel, seminarium, diskussioner, grupparbeten, och forelasningar. Jag alskar det och kanner att det ar valdigt ratt, jag vill verkligen utbilda mig till terapeut men jag har nog annu inte riktigt forstatt att jag verkligen gor det. Jag har alltid dromt om att gora det har, och nu gor jag det - skrammande. Helt plotsligt blev fantasin och alla dagdrommar forvandlade till verklighet!

Pust. Andas. Nu ar helgen snart har, bara fem timmar jobb kvar, ett mote att halla kl 19 och en trevlig middag med jazzmusik vid Royal Academy efter det. I morgon bar det av till Stockholm dar storasyster ska firas. I'm back on Monday!

Jag har lunchrast - boken Social Beings maste lasas, back to business.

A wednesday evening on Mildmay Grove North

Jag har druckit kaffe och pluggat effektivt. Det finns fortfarande kapitel att läsa, dessutom måste jag också skriva ett coverletter till praktikplatser jag ska söka samt se över mitt CV.

Men det har varit en mysig kväll här hemma i lägenheten i Islington. Angelika bakade bullar, Astrid hittade ny favoritmysplats och jag tyckte faktiskt att det var kul att plugga...

Sunny Wednesday in Hoxton

Solen skiner over Hoxton Square, radion spelar Regina Spektor och jag borde verkligen inte blogga. Jag har alldeles for mycket att gora - en hel del skoluppgifter och artiklar att lasa, skriva loggbok och skriva ett coverletter till praktikplatser jag ska soka.
I'll be quick.
Jag borjade skriva nagot har igar om mina erfarenheter av alkohol och drogmissbruk. Manga har kommenterat pa tidigare inlagg, och jag ar jatteglad over all positiv feedback. Valdigt ofta far jag hora att jag ar stark. Jag vet inte jag skulle kalla det starkt - jag hade namligen inget val. Jag visste att om jag inte slutade sa skulle nagot ga valdigt illa, jag visste inte om jag skulle overleva, psykiskt och fysiskt. Och som tur var sa ville nagot inom mig leva. Nykter har jag idag varit i 14 manader med hjalp av AA och NA. Alkoholen ar inte ett problem langre. Inte drogerna heller. Jag tar ett beslut var dag att inte dricka, jag tanker inte pa morgondagen eller nasta vecka eller nasta ar, bara idag. For idag ar allt vi har.
Den har bloggen ar ingen 'recovery blogg', jag skriver bara det jag kanner for. Jag forsoker hitta nagon slags balans mellan att inte ge ut for mycket information om mig sjalv, att satta granser ar superviktigt for mig - samtidigit vill jag visa att man kan vara nykter och lycklig, trots allt. Att man har ett val. Att allt ar mojligt. ALLT ALLT ALLT. Jag som trodde att jag aldrig skulle kunna ga ut och ha kul, nykter. Jag alskar det nu. Dansar som en tok och bryr mig inte det minsta om vad manniskor tanker och tycker. Dejtar utan vin. Det handlar om att overkomma radsla, och nar man gor det, damn, it feels good!

I CAN I CAN I CAN

Vad gör man när man vill göra allting?
Jag har precis kommit hem från en helg i Wales. Underbara Wales.
Vi började söndagen med att köra ut till Llathonia där vi red upp i bergen. Jag hade inte suttit på en häst på år och dar, men jag har alltid längtat efter det så innerligt. Och vilken häftig ritt, upp i bergen - gallopera över bergen och fälten, vilken jäkla utsikt. Wales på ena sidan och England på den andra. WOW.
Såklart kan jag inte nöja mig med detta, utan nu måste jag hitta någonstans där jag kan rida i London.

Cykla. Springa. Rida. Dejta. Dansa. Sjunga. Resa. Sponsra. Plugga. Jobba. Hitta placement.Vara sekreterare för YP i NA i London.
Tid?

Well folks. There is no such thing as limitation. We are the only thing that is limiting ourselves. Nothing else does. Let's do the I CAN.

Do you always put yourself down? Don't you dare!

Att lasa en MSc i Psykologi ar intensivt, laskigt, kul och kravande. Jag har precis borjat min utbildning till psykoterapeut - jag vill skriva nagot har men efter gardagen sa kanner jag mig utmattad. Drained ar vad jag skulle saga pa engelska. Utsugen pa all energi.
Undervisningen ar helt annorlunda an vad det jag ar van vid. Vi stalls mot vaggen och maste hela tiden se pa vart eget beteende. Pallar vi trycket?
Har inte tid att skriva nagot mer nu - jag maste aterga till att lasa kapitel 2 i 'Handbook of Counselling&Psychotherapy'...

Mr & Mrs Farr

Det vankades bröllop i Devon i helgen. Nina har blivit Mrs Farr och Mr Farr har fått världens vackraste tjej. Vi, Ninas vänner är lyckligt lottade och har med glädje fått dela denna dag med henne. Det har skrattats utan stopp, dansats, minglat, vandrat och frossats i mat (i överflöd).

Jag säger bara en sak - I am extremely happy! Mohahaha...