Att städa

Jag lyssnar på Rage Against the Machine och försöker få motivation till att städa mitt sovrum. Något ska ni ha klart för er, att jag är en ordentlig slarver. Jag var riktigt duktig ett tag när jag precis hade blivit nykter, städade och bäddade sängen and all the rest. Nu såhär nästan två år senare har jag fallit tillbaka i mitt gamla beteendemönster av slarveri. Det kan säkert också ha något med att brist på tid att göra också.

Men nu jäklar anamma, nu ska här bli fint. Och vad passar inte bättre än lite arg tonårsmusik a la Rage Against the Machine? Jag älskar arg hårdrock, jag hoppar upp och ner och känner mig så ordentligt levande. När jag var 14 brukade jag spela arg dag och natt, vecka in och vecka ut. Och vara jäkligt arg också. Haha, så är ju inte läget längre...:)

Igår spenderade jag fyra timmar med att städa ut mitt liv också. Jag berättade ju att jag hade skrivit en 32 sidor lång självanalys. Den gick jag igenom igår med min AA-sponsor och vi tog oss en ordentlig titt på varför jag har satt mig i vissa situationer, framför allt förhållanden. Varför sökte jag mig till en man som hade sådana emotionella problem och varför valde jag att stanna och försöka få det att fungera?
Jag tror jag börjar finna svaren till mina frågor, vilket är viktigt för mig eftersom jag absolut inte vill hamna i en liknande situation igen!
'The truth will set you free' - och visst är det så, om jag går och håller på allt för mig själv kommer jag aldrig komma någon vart. Men om jag väljer att dela med mig av mig själv till någon annan som jag litar på, och med hennes hjälp förska reda ut vad som egentligen hände så kan jag lämna det som har varit bakom mig och försöka inte hamna där igen.

Men det gäller att vara ärlig. Gå i ditt innersta, var ärlig, och finn sanningen till varför allt hände. Vad var det jag sökte i denna man? Vad var det han gav mig? Vad var det jag försökte hålla uppe, och för vem? För mig, för andra? Vad var det jag försökte bevisa? Var det en rädsla att misslyckas, en kamp för att visa andra att jag klarade av det? Att jag inte var ett 'failure'? Att jag kunde få allting att blomstra, att fungera?

Vilken jäkla tur att jag gav upp.
Nu ska ge upp att försöka leva i mitt kaotiska sovrum, sluta använda min säng som storage och städa upp skiten.