Rob

Rob är borta och kommer aldrig mer tillbaka. Det är det som känns så otroligt overkligt. Svårt att förstå. När man hör att någon har tagit liv sig, hängt sig, så blir man shockad, men det är bara ord tills shocken har lagt sig och man börjar förstå. Bilder av Rob finns överallt, alla på Facebook har honom som min profilbild, jag antar att det är så många hanterar sin sorg. Genom honom.

Jag är ledsen Rob, jag är ledsen och arg för att det är försent nu. Du valde att ta ditt liv och det finns fan ingenting vi kan göra nu. Och om det finns något vi kunde ha gjort, något du kunde ha gjort för att få dig att må bättre, så är det som det är. Too late.

Trots att du aldrig stod mig nära, så var du någon som alltid fanns där. Det är oerhört svårt att fatta, att du inte finns här längre.