Något jag lär mig mer och mer av är ärlighet. Jag brukade vara en expert på att ljuga, att främhäva mig själv som en annan person, att låtsas om som att saker och ting var bättre, att leva ett dubbel-liv. Name it, jag gjorde det. Till slut var jag så bortappad i mina egna lögner att jag inte visste vem jag själv var.
Ärlighet för mig handlar inte så mycket om att inte ljuga, utan det handlar om att vara ärlig mot sig själv. Att våga vara sig själv i alla lägen. Att strunta i vad folk tycker. Att strunta i andras förväntningar, åsikter och tankar. Att gå din egen väg.
Jag lever inget dubbelliv längre. Jag vågade berätta sanningen om hur det var, och nu när jag har hittat min väg tillbaka till mig själv, den Sofia som jag är, vill jag kunna gå min väg genom att alltid vara ärlig mot mig själv. Våga vara mig själv i alla lägen, våga kunna gå den vägen jag väljer gå och strunta i förväntningar, tankar och hopp från folk som tittar på. Det leder till en sådan enorm frihet, att sluta bry sig så mycket om vad andra människor kan tänkas tycka om mig.
Och vet ni vad, att om dem överhuvudtaget ödslar tid på att ha en massa åsikter om mig, så är det deras problem, inte mitt!
Så fort jag har sett över min finansiella situation och har försäkrat mig om att jag kommer att ha råd att kanske leva arbetslös en månad eller två så tänker jag säga upp mig. Och vet ni vad, min manager samt diverse andra människor på jobbet kommer säkert tycka en massa saker. De kommer säkert skvallras på kontoret.
Och jag bryr mig verkligen inte ett jäkla skit. De får tycka vad dem vill, jag vet att jag är för stolt och har för mycket potential för att hänga på en arbetsplats som får mig att må dåligt. Förr i tiden skulle jag tänkt annorlunda, jag skulle ha oroat mig för vad folk skulle ha tyckt.
No more, phew, what a freedom!
Skriver säkert vidare på detta ämne en annan gång, good night now.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Vilket härligt inlägg!
Du har så rätt, i längden tror jag verkligen att man också mår så mycket bättre med sig själ när man vet att man är ärlig och är sig själv!
Om man försöker vara någon annan så blir ju också de människor som man umgås med vänner med en av fel orsak. Då tycker dem ju inte om dig för att du är du utan för något helt annat vilket är synd.
Men ibland kan det verkligen vara svårt! Man ska försöka passa in och vara alla till lags, då kan det lätt bli så att man ljuger för sig själv.
Mycket bra inlägg som sagt som får en att tänka efter! Och bra att du nu vet vem du är och är dig själv, så ska det vara (:
Kramar Linnea
Post a Comment