Nattligt drabbel

Jag kan inte sova. Klockan är 3.42, jag somnade i soffan några timmar, vaknade vid 1 am och kan inte somna om. Allt gör ont. Dessutom tänker jag allt för mycket.
Det kan vara otroligt lätt att glömma hur det en gång var. Jag blir tvungen att påminna mig själv hela tiden om hur det brukade vara. På något sätt så känns det som att jag har slösat en massa tid. Att jag skulle ha varit någon annan stans idag om jag bara inte hade förstört så mycket för mig själv.
Men, så får vi också komma ihåg att jag endast är 26 år gammal, eller ung som man säger, och att det faktiskt går bra för mig.
Jag tror det handlar om tillit. Tillit och tro på att allt är som det ska vara just nu. Herre gud, det är det jag menar med tillfredställda människor. De fascinerar mig. Jag vill ha allt och lite till, därför är jag ganska avundsjuk på människor som verkar nöja sig med att vara, ja nöjda. Jag undrar om jag någonsin kommer att vara nöjd? Kommer jag efter att ha startat eget, blivit framgångsrik, köpt lägenhet, träffat drömmannen, känna mig tillfredställd?

Det slog mig precis att jag inte har varit på ett möte på nästan två veckor. Ibland går tiden förbi mig, jag får för mycket att göra och jag glömmer bort. Och i och med det glömmer jag även de viktigaste principerna i mitt liv, tacksamhet för det du har, tillit och det där med att hjälpa andra människor.
Lustigt att jag har glömt bort att besöka det stället som en gång räddade mitt liv.

Jag undrar om jag har något fel på mitt minne?

Nej, nu ska jag göra ett försök till att sova.