Fungerar ni också som jag gör? Att när man väl har något, när något verkligen är klirrat, så drabbas man lite av panik och vill bara förstöra det så man slipper gå genom dörren till förändring, till det nya? Det är konstigt.
Efter en ovanligt lugn helg med en väldigt mycket ätandes och många cykelmil i kroppen så går jag nu till sängs. Måste gå upp outhärdligt tidigt i morgon för att fixa med lite saker som jag inte hann med idag (inte har energi till dvs) - paperwork. Mycket bättre att göra allt i sista sekunden så man får upp den rätta adrenalin-skak-stress motivationen. Annars får man väl ingenting gjort, eller?
Titta föresten var fin vår frontgarden är, en massa lavendel!
2 comments:
Gud så mysigt! Grattis förresten, det nya jobbet låter jättespännande! Och ja, jag känner igen den där lilla "paniken" som kan dyka upp... när hösten nu närmar sig, och därmed min flytt till London med plugg, vilket jag har längtat efter varje dag i snart ett år, så blir jag även mer och mer nervös, och kan ibland känna lite tvivel... fast att jag vet i mitt hjärta att det är precis det här jag vill göra!! Men det är ju läskigt också, med stora förändringar... Kan du inte skriva ett längre inlägg om vad du tror att det beror på, du som brukar ha så smarta tankar och resonemang? ;)
Karin, tack sa mycket. Jo jag kan nog skriva ett sadant inlagg, men jag maste fundera och filosofera lite om det i min lilla hjarna forst! Kram
Post a Comment