Och där sprack en bubbla till

Idag har jag jobbat några timmar på Priory och det var jättekul som vanligt, men ganska tungt. Jag pratade med min supervisor och kollegor om att jag har ett upprepande mönster av våldsamma/kontrollerande män i mitt liv och vad jag kan göra åt det. Jag har nog inte riktigt insett att det är något i mig som attraherar dessa människor till att agera i mitt liv och att jag måste försöka hitta ett sätt att ta mig ur detta mönster. Saken är den att på det senaste året har det hänt så mycket, och jag har verkligen inte bjudit in aggressiva män in i mitt liv som jag brukar göra, men dem fortsätter att attackera mig. Min bästa vän sa något som gjorde mig otroligt arg, nämligen att det aldrig skulle hända henne eftersom hon har en 'certain look about her' så att människor inte ser henne som ett lätt 'byte'. Min supervisor på Priory höll faktiskt med när jag berättade detta. Det betyder inte att det som händer mig är mitt fel. Men, tydligen, om man bär på en massa trauma som inte har blivit bearbetat, så kan min energi attrahera mer abuse. Min kollega sa till mig idag att det låter som att jag har normaliserat allt som har hänt mig, och att det är nästan som att jag förväntar mig mer. Jag har ingen 'method of protection' eller försvar när det väl händer eftersom jag har på något sätt blivit van med våld och abuse.

Så, nu har en annan bubbla spruckit. Nog har jag vetat om att det är något som inte är helt rätt när man stannar i ett abusive relationship, men jag hade faktiskt ingen aning om att jag fortfarande attraherar aggresiva män.
Ibland kan sanningen göra lite ont men det sägs att det är med smärtan som vi växer.