bara en sak till

Det är jag igen. Jag har inte börjat göra de sakerna som jag måste göra ännu. Jag fastnade framför bloggarna och har märkt hur många tjejer det är med ätstörningar som skriver av sig här på nätet. Jag vet inte om det är några av er som läser här inne?
Jag har aldrig haft några större problem med mat, mitt förhållande till mat är ganska okej nu förtiden. Jag äter när jag är hungrig och det jag är sugen på, och det verkar fungera för min del. Hur som helst, det har inte så mycket med saken att göra. Jag läser om den ångest dessa tjejer beskriver och jag känner igen mig så väl. Jag vet hur det är att ha en hjärna som inte vill hålla käft. Jag vet hur det är att ha otroligt mörka tankar som man inte kan sluta tänka. Jag vet hur det är att vara äcklad av sin egen existens.
Jag sa det på mötet igår när jag höll i 'the main share'. Jag har en magkänsla, 'a gut instinct' som jag litar på. Det är den känslan, den inners inne i maggropen som jag låter leda mig. Det är en delen utav mig som vill leva. Det är den delen som säger att allt kommer att bli bra. Det är den känslan jag lyssnar till.Sällan när jag har ångest eller är orolig för något är det mina tankar som jag bör lyssna till för att gå rätt väg. Mina tankar kan nämligen vara fyllda av skitsnack. Jag fantasirerar ihop katastrofer. Min hjärna har liksom ett litet eget liv, den dras alldeles för ofta till det mörka.
Därför väljer jag ofta att inte lyssna på dessa tankar. Det var svårt när jag började eftersom dessa destruktiva tankar använder sig av min röst. Men jag lyckades efter ett tag identifiera dem och säga 'AHA, jag hör dig, jag vet vad du vill, du vill försöra för dig själv...du får babbla på hur mycket du än vill, men jag tänker inte lyssna på det!'.
Jag ser detta lilla monster som ett odjur. Ett odjur som vill bli matad med alkohol och knark och allt annat som gör att min själ mår dåligt. Men bara man slutar mata det med destruktivt beteende så har det lilla odjuret inte så mycket energi kvar, och hans röst blir allt lägre. Min själ vill också bli matad. Den matar jag med kärlek och positiva tankar, jag gör saker som får mig att må bra helt enkelt. Och desto mer jag gör det, desto svagare blir odjuret och desto starkare blir den där magkänslan, min själ, ljuset inom mig. Det som vill leva.

Så följ ljuset. Hur mörkt allt verkar vara i din personliga lilla verklighet, följ ljuset. Stay connected. Don't go backwards.

Nu ska jag följa min magkänsla och börja plugga! Det är ju bara mitt huvud som säger till mig hur fruktansvärt tråkigt det kommer att vara.