What is going on inside her head?

Min katt Astrid är så jädrans jobbig. Hon dricker alltid ur mitt vattenglas, ska alltid sova i min säng (gärna på mig) och så fort man stänger dörren står hon och krafsar tills hon blir insläppt.

Jag undrar vad det är för fel på henne? Kanske borde skicka henne till SLAA? Eller är hon avundsjuk för att jag numera inte sover ensam varenda natt? Hon har ju trots allt haft ensamrätt en längre tid...

Varför skriver jag inte?

Jag har slutat skriva och jag tycker inte om det! Jag sätter mig ner, försöker, men det känns som att jag försöker för mycket.
Så irriterande.
ag vet vad det handlar om. Jag bryr mig för mycket - det känns som att jag har börjat upprepa mig. Det känns som att ni som läser här inne har redan läst allt som finns att läsa.

Och allt det nya som händer är för nytt, precis som jag skrev innan.

Något jag kan säga om det nya är att jag är otroligt förvånad över hur jag hanterar det. Ännu en gång hittar jag bevis att jag har förändrats. Jag hanterar det på ett helt annorlunda sätt i jämförelse med vad jag brukade göra förut. Jag följer mina instinkter, min magkänsla, jag gör det som känns rätt.
Det bästa med det hela är att jag vet att jag förtjänar att behandlas på ett bra sätt med hela mitt hjärta. Och det är väl just det som gör allt så mycket lättare.
Gotta Go Love Myself and all that. :)

Mina korta små inlägg

Ytterligare en helg har gått. Farringdon och pizza med tjejerna, cykeltur till Chelsea, scones på Kingsroad, promenad i Peckham Rye Park, plugg och någon som spelar gitarr om mornarna...

Solen skiner fortfarande och jag håller på att försöker vänja mig vid någon som behandlar mig otroligt bra.

Blyg

Jag har blivit blyg och fått blggtorka - det är som att någonting stoppar mig från att skriva. Skriver och raderar, tänker, skriver, raderar. Jag undrar vad det beror på.


Äh, skitsamma. Solen skiner , livet är galet men underbart. Jag känner mig livrädd men glad. Jag upplever något nytt. Och det är alldeles för nytt för att jag ska kunna skriva om det.
Kanske en annan dag.

Wrong planet

I morse vaknade jag inte på fel sida. Jag vaknade på fel planet. Ärligt talat, jag var på ett sådant otroligt dåligt humör. Det måste vara någon slags kombination av måndag och pms. Allt var fel.

Bäbisarna på Starbucks var extra högljudda. Mina katter var extra jobbiga. Tåget var fullt. Kläderna satt fel. Jag kände mig fel. FEL.

Nu känner jag mig lite bättre. Men detta kan inte vara något annat än pms. Vi borde få tillåtelse att stanna hemma. YES?

I need a new challenge

Något som jag börjar förstå mer och mer om mig själv är att jag blir väldigt lätt uttråkad och rastlös. Jag klarar inte av att leva ett repetativt liv utan behöver nya utmaningar hela tiden. Så fort jag har åstakommit någonting behöver jag något nytt att sätta tänderna i.

Nya saker är på G, will tell you more later.

Just nu sitter jag på mitt vanliga franska cafe på South Bank och väntar på att Emely. Har skrivit ihop en enkel meditation för i kväll och förberett en utav kvällens praktiska övningar som handlingar om komplimanger.

Solen skiner och jag är glad. Aldrig någonsin trodde jag att jag skulle må så bra som jag gör just nu. Tacksamhet passar bra in denna Tisdags eftermiddag.

PR, PR, PR....

Klappat och klart - en artikel om mig i maj månads upplaga av Scan Magazine.

Efter tio dagars semester är jag in business again. Totally. :)

Tuesday morning

Jag är på väg ut på en morgonpromenad. Behöver gå ut, fundera, 'tune in', få klarhet.
Det värsta jag kan göra när jag vaknar upp som jag gjort i morse, med den där känslan av ångest i maggropen, är att strunta i den och låtsas om som den inte finns.
Så nu ska jag gå ut på en promenad i solskenet, tänka på allt det där som verkligen betyder något och försöka hitta tillbaka till ljuset.

Kaffe och yoghurt and I will be ready to go.

What is the worst that can happen?

Jag brukade leva mitt liv utan att tänka speciellt mycket över mina handlingar. Sällan stannade jag upp och funderade över mitt eget eller andras beteende. Jag var otroligt naiv.

Ibland önskar jag att kunde vara lite mindre medveten. Att jag bara kunde stoppa bomull i öronen och följa strömmen, follow the flow. Under de senaste tre åren har jag utvecklat detta sätt att leva på som har hållt mig otroligt trygg, hållt mig borta från drama och har på många sätt gjort mitt liv väldigt mycket enklare. Men resultatet av att ha studerat alldeles för mycket psykologi, psykoterapi och allt vi lär oss genom 12-stegsfilosofi gör att jag tänker alldeles för mycket och analyserar allting. Jag letar efter risker, är så otroligt medveten att det börjar bli till gränsen till tråkigt.

Kanske det är dags att röra om i grytan lite granna. Vad sägs om lite med äventyr? Vad är det värsta som kan hända?

Hanging out in SE15

Gårdagen spenderades med Emma Jane och världens bästa granne C här hemma i SE15. Våren har kommit ordentligt hit till London vilket är helt otroligt härligt, jag råkade till och med bli lite röd efter att ha suttit med kortärmat i solen.

Nu ska jag försöka kliva ur den här sängen, kom hem vid 4-tiden igår efter 30-års kalas i Shoreditch, har en massa att pyssla med nu.
Sx

Sunny day

Idag anlände solen till London, jag har suttit i parken och jobbat i kortärmat och druckit årets första frappuccino. Det kallas jag vårtecken.
NICE!

I smell so good I could eat myself

Godkväll kära läsare

Åh, vet ni vad - en dag på ett Spa i Hampshire har gjort underverk både för min kropp och min själ. Jag luktar så gott att jag skulle kunna äta upp mig själv, min hy har fått sig en ordentlig glow efter en facial och jag har fallit ordentligt för mineralsmink.

Jag har också fått tid till att tänka (så klart). London kan vara en väldigt bullrig stad ibland, man stressar runt, blir irriterad, blir trött, orkar inte, och alla tankar blir till en enda röra. Men i Hampshire blev allt lite klarare. Jag började se allt lite tydligare, höra svaren på mina frågor och slappnade av.

Under dessa dagar har jag bestämt mig för att anta följande utmaniningar....

* Sluta förstöra min hy genom att ständigt klämma och riva på den - jag är en expert på 'picking my skin' och det är hemskt, jag gör det när jag är stressad, nervös eller ångestfylld och det är inte bra!

* Dra ner på mitt sockerintag och äta nyttigare. Jag och EJ ska göra detta tillsammans genom att mötas upp och laga mat hemma hos varandra. Det är alltid lättare att göra saker om inte är ensam. Jag gör inte detta för att gå ner i vikt utan för att jag på sista tiden har kännt mig ganska ohälsosam och dessutom råkat blivit beroende av MiniEggs...(eeeek!!).

*Bli mer spirituell - tror det är dags för en Mental Diet igen!

*Ta det lugnt och vara ärlig.

Nu ska jag sova, i morgon har jag en massa jobb att ta itu med, tänkte börja dagen med en springtur. Wish me luck.
Sov gott!
Sx

Tea in Surrey

Hej fina lasare, jag dricker te i Haslemere, Surrey ...har spenderat nagra dagar i Wales. Nu vantar Champneys Spa i Hampshire and I shouid be back in business pa torsdag! The sun is shining...x

Torsdag förmiddag

Go Love Yourself i kväll. Idag, Torsdag, kommer att tillägnas åt att förbereda för kvällens workshop.

Jag har gjort en smoothie, solen skiner och Kings of Convenience spelar på Spotify.
Veckan har varit otroligt lugnt. Jag har inte gjort speciellt mycket, och mitt mål är att inte må dåligt av det. Jag känner mig otroligt lugn och glad. Tror det kallas serenity, sinnesro, contentment.

För min egen del uppskattar jag den känsla av sinnesro, eller serenity som man säger på engelska, otroligt mycket. Mycket mer än mina maniska glädjesprudlande 'highs'. På något sätt är detta en mycket bekvämare känsla. En känsla av att inte behöva vara rädda. En känsla om att allt kommer att gå bra. Känslan att vara på rätt väg.

Jag är på rätt spår.

Breaking the pattern

Ibland tror man att det aldrig kommer att vara annorlunda. Ibland stannar man för att det är tryggt. När det som för många andra är läskigt blir till vardag. Det gör ont men blir efter ett tag normalt. Det man förväntar sig, det som får ens hjärta att klappa.

Man vet inte vad som kommer att hända. Kommer han att vara snäll eller elak? Kommer hans ögon förvandlas till svarta hål eller glittra av glädje?

Mitt hjärta slår för jag vet inte vad som väntar mig - slag eller varma ord, dårskap eller bara ett vänligt 'Hej, hur var din dag?'. Jag tror hjärtslagen är samma sak som när människor talar om 'fjärilar i magen'.

Jag reagerar inte längre när han lägger armen runt mig och säger att jag är 'äcklig'.
Slagen, förnedringen, sakerna som slängs in i väggen är givetvis mitt fel. Det är det han säger, och jag nickar och instämmer. Han slår och jag ber om förlåt.
Jag förtjänar det.

Något inom mig visste att det inte var rätt. Något inom mig sa till mig att gå. Något inom mig gjorde så att jag efter ett par år gick.

Jag håller på att lära mig en ny sak. Att hjärtslag på grund av rädsla är inte samma sak som fjärilar i magen. Samt en massa mer.

Jag funderar på att starta en supportgroup för survivors av domestic violence.
Vi behöver varandra, jag behöver er, jag behöver bli påmind om hur det en gång var.

Godnatt.
Sxx