Monday 29 March 2010

En eftermiddag i Borough

Efter att nästan har förstört våra liv, år av ångest och destruktiva beteenden satt jag och min finaste Emely på ett cafe i Borough idag, den tjejen sprudlar av energi och jag är så glad att jag har henne i mitt liv. Att vi idag efter allt vi har varit med om kan hjälpa varandra och andra på detta fantastiska vis är så himla fantastiskt.

Ibland är det svårt att vara ärlig med sig själv. Ibland glömmer även jag bort att följa mitt hjärta och leva i hopp. Ibland tappar även jag bort mig.


Tack Emely för en toppenfin eftermiddag.

Jag berättar och ler



Kursen jag var på i helgen handlade om co dependency och helathy relationships. På kursen fick vi till uppgift att skriva ner saker som vi skulle vilja säga till en person som har gjort oss upprörda, och jag valde att skriva om min före detta pojkvän som jag var i ett otroligt ohälsosamt förhållande med.

Efter att vi hade skrivit ner var det dags att säga de saker vi skrivit ner, inför hela gruppen. Jag gjorde detta sittandes på en stol mitt i rummet, med alla deltagare runt omkring mig i en cirkel. Framför mig stod en tom stol som representerade mitt ex. När jag började berätta om hur jag kände när han var fysisk våldsam mot mig, började terapeuten fråga efter detaljer. 'How did he do it, how? What happened?'. Jag berättade något som säkerligen är ganska otrevligt att höra - och terapeuten frågade...'Why are you smiling?'. 'Sofia, you have been through hell, why are you smiling? Where is your anger? Where is your hurt?'.

Självklart förknippades mitt leende med en försvarsmekanisk. Självklart hoppar terapetuen och alla andra i rummet till den sammanfattningen att jag lever in någon slaga förnekelse om mitt förflutna och att jag inte har bearbetat det tillräckligt.

Saken är den, att ni som känner mig vet att jag sällan berättar om mitt förflutna i tårar eller ilska. Jag känner mig som en överlevare, och skälvklart känner jag mig otroligt ledsen för den tjejen som jag var och gick genom allt, men jag känner mig inte arg eller bitter utav det. Jag tror varken att jag eller någon annan skulle må bättre av om jag gick runt och mådde dåligt av det som har hänt, så därför förstår jag riktigt vad det är som är så konstigt med att jag inte brister ut i gråt eller skakar av ilska när jag pratar om det som en gång var.

Hur som helst gav hon mig numret till en utav Londons bästa traumaterpeuter. Kanske ska träffa henne bara för att få veta mer, denna övning gjorde mig nyfiken...vad är det för fel på att vara glad?

Aj, aj, aj!

Jag somnade i en konstig position igår och har nu en jättestel nacke. Kan man säga så föresten...position? Det låter konstigt.

Helgen har varit otroligt intenstiv och jag känner för att sova i en vecka nu. Kursen var bra men ganska svår på ett emotionellt plan. Kanske skriver mer om det lite senare.

Jag har även hunnit med en hel del kul den här helgen. På lördagskvällen var jag på teater- jag hade på mig Stay ups under min klänning, och GUESS WHAT....they did not stay up! Det slutade med att jag sprang runt på Strand och fick hålla i dem, tur för mig att jag inte tycker saker och ting är så pinsamma - det roligaste var nog att min dejt försökte lätta upp situationen med att hålla sina byxor på samma sätt, så jag sprang runt och höll i strumpbyxorna och han byxorna tills vi hittade ett Boots där jag kunde köpa nya. :)

Jag har en massa ledighet den här veckan och ska tillägna det åt att jobba med Go Love Yourself och ta hand om mig själv. Yes!

Friday 26 March 2010

I am alive



Oroa er inte, jag lever - jag har bara en massa att göra och prioriterar tyvärr inte bloggen lika mycket som jag brukade göra. Just nu sitter jag på South Bank, titta vad jag råkade köpa på The Chocolate Festival vid Jubilee Square tidigare? Jättefin och god choklad. Dyr var den också men jag tycker förpackningen var värt det. :)

Jag är på kurs hela helgen, börjar klockan 16.30 nu i eftermiddag och kommer vara upptagen med det tills på söndag kväll. Det blir en kurs i co dependency och healthy relationships.

Ska försöka blogga lite när jag har tid, här i London skiner solen, jag har lugnat ner mig och mår prima. Hörs senare!
Sx

Tuesday 23 March 2010

'Nej!'

Jag har kännt mig väldigt stressad den senaste tiden, mycket på grund av att det har varit mycket att göra. Det säger sig själv att plugga en krävande master på universitetet, jobba 20 timmar i veckan plus starta eget företag leder till stress eftersom det är många olika saker jag måste tänka på.

Just nu känns allt lite för mycket, även små saker som att ringa ett telefonsamtal eller bara göra roliga saker som att träffa kompisar. Att jag dessutom går in i varje situation och känner att jag behöver prestera gör att ingenting blir lättare, för då går det till slut inte ens att ha roligt.

Efter år att inte många gånger tackat nej till saker och ting ska jag försöka bryta ett mönster. Jag måste lära mig att säga nej, även till de saker jag tycker är roligt. Mitt liv är väldigt krävande och jag kommer att börja göra prioriteringar. Det kommer verkligen vara en självkänsla-uppgift till mig själv, att sänka ribban, inse att alla 'måsten' i mitt liv inte behöver vara där, och prova det där med att säga 'nej'.

Wish me luck! :)

Sunday 21 March 2010

Switch off


Ush vad tråkig den här bloggen har blivit.

Jag är så otroligt trött. Känner för att stänga av mobilen, stänga av datorn, drömma mig bort till något varmt land och bara stänga av.

Ber om ursäkt till alla som försöker få tag på mig, jag är trött, jag orkar inte.

Måste det vara måndag i morgon?

Friday 19 March 2010

City of Joy Gala


Hörni käre läsare, har ni några planer för i morgon kväll? Om ni inte har det och funderar vad man gör i London en lördagkväll, kom till 'City of Joy Gala',
maila offer@vdaylondon.com för en ordentlig rabatt på inträde - tror ni kan ha sådan tur att bara behöva göra en donation till Kongo för att komma in. Stand up komiker, musik, teater samt liveband - jag längtar redan! Kommer jag att se er där? :)

Thursday 18 March 2010

Don't you think this is amazing?

'You created this Sofia, it is amazing, oh my god, don't you think?'.

Anuks ord om workshopen.

Klart jag tycker det är helt fantastiskt, klart jag inte riktigt fattar hur jag, made it happen. Men det har det. Min första riktiga Go Love Yourself workshop gick otroligt bra, mina deltagare längtar redan tills nästa torsdag och jag...ja jag, är trött och kan inte riktigt ta in just det där. I created it, do I think it is amazing? Nej, jag tänker redan på nästa vecka. The next thing.

Sov gott!

Perfektionist....ehm, javisst!

Shit, idag känns det verkligen som jag måste äta en hel del av min egen Go Love Yourself medicin...

Jag har verkligen märkt av min perfektionism idag, herre gud, inom vissa områden har jag verkligen otroligt höga krav på mig själv. Det är helt galet! Och självklart är jag säkerligen den sista människan i min omgivning som märker av det. Grejen är att jag inte är perfektionism i alla delar av mitt liv, bara de delarna jag verkligen bryr mig om, som t.ex företagandet. I skolan är jag inte alls särskilt hård mot mig själv, nöjer mig om jag klarar av det och orkar inte stressa upp mig för ingenting. Men när det gäller GoLy så är den en helt annan visa.

Ska nog ta och fundera vidare på det och skriva mer om det när jag finner tid.
Perfektionism i all ära, men när jag hör från en god vän till mig att det faktiskt är 'okej att sova' så börjar även jag förstå att jag är lite dömmer mig själv alldeles för mycket och förväntar mig mycket mer än vad jag någonsin skulle förvänta mig av någon annan människa.

Yadda, yadda, yadda - min dag har varit bra hitills, mysig frulle med Stina, en massa jobb, en snabblunch med EJ, och nu sitter jag och väntar på Anuk - sedan blir det Awareness Centre för hela slanten och förhoppningsvis en sen middag med EJ i Clapham efteråt.

Laters xx

Godmorgon med Tina



Jag somnade som en stock igår vid 21-tiden, det behövdes! Vaknade pigg som en mört klockan 6 nu på morgonen så jag har redan lyckats få en hel del gjort.
I måndags när jag var i Islington stötte jag på ett välbekant ansikte...nämligen Tina! Ser ni koppen på fotot ovan? Den vackra pinglan på koppen heter Tina, hon inspirerade även ägarna till ett av mina favoritcafeer, 'Tina we Salute you' i Dalston. Jag tycker att hon är skitsnygg och glädjer mig otroligt mycket att få dela min morgon med henne.

Haha, nu ska jag fixa mig i ordning, har så mycket att göra idag - men först ska jag möta upp Stina för tjatter och frukost på South Bank, sedan har jag en massa förberedelser för kvällens workshop för att sedan möta upp Anuk som står inför min kollega Laura....wish me luck! :)

Wednesday 17 March 2010

Dagen före

I morgon börjar vi på riktigt med GoLy på Awareness Centre.
Tyvärr började denna morgon med dåliga nyheter angående GoLy vilket gjorde att dagen blev riktigt jobbig för min del, men nu har det äntligen löst sig. Även om det fortfarande känns lite smått nervöst så är det mycket bättre än i morse.

Jag vill sova. Har tyvärr för mycket att göra! God damn it, snart lugnar det ner sig.

Tuesday 16 March 2010

Sunny day



Det är en otroligt härlig vårdag idag med sol och värme. Satt utomhus och åt frukost med Angelika och sitter just nu i soliga Islington och jobbar...
Välkommen våren säger jag bara!

Den svenska genusvetenskapen

Jag älskar att diskutera ämnet genusvetenskap. Mina åsikter om könsroller, feminint och maskulint, genus och allt som hör där till är ganska annorlunda till den debatt som pågår inom den svenska genusvetenskapen.


Jag måste börja med att varna för att detta inlägg kommer att vara otroligt dåligt skrivet, jag kan inte vissa svenska ord för många av de begrepp jag kommer att använda...so be aware för svengelska på högsta nivå!

Enligt mig blir det väldigt fel när man försöker studera ett ämne utan att ta att undersöka alla inblandade faktorer. När jag tänker på en sådan sak som könsroller och genus, så tänker jag på några stycken olika faktorer som resulterar i ett beteende, nämligen: Biologiska faktorer, så som gener och hormoner och social faktorer, så som samhället och andra externa 'influences'.

Min åsikt är att mycket av den genusvetenskapen, om inte all, som finns i Sverige ser bort från biologiska faktorer och lär endast ut om de sociala faktorerna. Hur man kan göra det och samtidigt kalla det för en vetenskap? Jag tycker detta är otroligt konstigt! Ur ett psykologiskt 'point of view' så är det otroligt viktigt att alltid göra en grundlig undersökning av det jag försöker studera. Vad är det påverkat av? Hur är det påverkat? Och därför tycker jag att det blir väldigt fel att överhuvudtaget försöka studera genus utan att ta in de biologska faktorer som faktiskt har en otrolig stor inverkan på hur vi beteer oss.

Något av det mest intressanta jag studerade under min tid på City University var just Psychobiology of Gender Development. Vår lärare Melissa var en kvinna som såg både till att sociala och biologiska faktorer studerades, och hur de påverkade varandra. En studie som hon gjorde handlade om hur barn blir påverkade av sociala faktorer när det gäller lekbeteende och val av leksaker. Något som diskuteras är hur barn i väldigt ung ålder blir påverkade av olika faktorer i samhället och att detta är otroligt tydligt i barns val av leksaker. Nå, min lärare Melissa gjorde en otroligt bra studie för att undersöka just detta. Hon gjorde en undersökning med apungar där hon hittade ett otroligt intressant resultat. De unga aporna fick ett antal leksaker att leka med, vissa var typiskt feminina (så som dockor), vissa maskulina (bilar, saker man kunde kasta) och andra var helt neutrala.
Det Melissa hittade var att honorna spenderade mer tid med de feminina leksakerna, och hanarna mer tid med de maskulina leksakerna.
Det som är intressant med den här undersökningen är att dessa apor inte blivit påverkade av sociala faktorer så som tv-reklam, dagis eller andra externa förväntningar från samhället. Det pekar mer på att vi är födda med vissa instinkter som gör oss till en viss del annorlunda, och att vår biologi har mycket mer att göra med vårat beteende än vad den svenska genusvetenskapen pekar på.

Det är inget fel på att vara olika. Det viktigaste är att vi alla har samma rättigheter trots våra olikheter - och att vi kan leva tillsammans med våra olikheter i stället för att försöka lära ut att vi alla är precis likadana.

Monday 15 March 2010

Angående mitt förra inlägg

Gud, jag föväntade mig många fler kritiska kommentarer på mitt inlägg om Man or Mouse. Ni är alldeles för snälla, eller kanske håller ni med mig?

Albin kommenterade i alla fall intressant och tyckte att min generalisering av män var konstig, och ja, det kan jag förstå eftersom jag själv är väldigt mycket mot just generalisering. Men som vanligt skrev jag av min egen erfarenhet och ni som känner mig vet vilket förhållande jag har haft till män tidigare, vilket har varit ett väldigt osunt sådant. I mitt tidigare liv kunde jag aldrig låta någon göra något för mig, även om någon då och då erbjud att bjuda, bära väska etc så sa jag alltid nej. Jag ville visa att jag inte behövde någon att göra det för mig, dessutom ville jag inte känna mig som en börda. Min självkänsla var så låg att jag inte klarade av att ta mot någonting, eftersom jag ständigt oroade mig för vad den andra människan skulle tycka...

Nu är det så att jag fått lära om, bygga upp min självkänsla och dessutom samlat på mig några nyktra och andra erfarenheter när det gäller just män, dejting och allt som hör till. Och jag måste säga att det är en otrolig känsla att våga låta sig bli behandlad som en drottning - och inte oroa sig för den andra människan tycker. Det handlar om att jag har insett att jag inte är ansvarig för den andra människans känslor eller tankar, om någon erbjuder sig att hämta mig för att han vill ta mig ut på någon slags tillställning så tackar jag glatt ja och uppskattar att någon vill träffa mig så gärna att han ser till att jag slipper stå och vänta på någon buss någonstans.

Jag vet att jag förtjänar det bästa, och även om det låter konstigt så är det just handlingar som dessa som gör att jag känner mig otroligt mycket tryggare än vad jag gjorde för några år sedan då jag alltid åkte iväg och träffade människor långt bort som attans med nattbussar , tågresor, flygresor (!) bara för att mötas av ett booty call. För min egen trygghet trivs jag mycket bättre när någon 'jagar' efter mig i stället för tvärt om. Jag har jagat tillräckligt och kan faktiskt säga att jag kommer aldrig göra om det igen - om någon vill ha mig så kommer de fan få jobba på det.
Och där är det tyvärr många unga killar som inte har en aning om hur man gör. Det får vara så mycket 2010 som ni vill, detta är så jag vill ha det.

Så kanske min generalisering av män var fel - jag skrev bara om vad jag gillar.
Which can be good to know!

Man or Mouse?

Jag och min EJ har väldigt många uttryck. Ett utav dessa är 'Man or Mouse?'.
Beter sig killar/män som små möss runt omkring dig eller vågar de vara män? Vågar de ta för sig? Eller fjantar han bara runt som en liten mus?

Jag har nyligen förstått att jag älskar riktiga 'gentle mens'. Jag tycker om män som vågar vara män, som vågar visa sin uppskattning på riktigt, som har tillräckligt mycket självförtroende att fråga att ta del av min dyrbara tid. :)

Jag bryr mig inte om vad jämställdhet säger, jag tycker om män som öppnar dörren, håller i handväskan, betalar för mig, hämtar mig med bil - inser att det enda sättet de kommer att få mig att gå på en dejt med mig är att hämta upp mig, vid min dörr - yes! Det är en sådan otroligt bra egoboost - och det är en väldigt speciell känsla att känna sig så uppskattad.

Jag är helt för jämställdhet på alla sätt och vis, men har ändå lärt mig genom mina psykologistudier att det är en skillnad på män och kvinnor, och att viss del av denna skillnad grundar sig i biologiska faktorer. Forskning visar att vi inte är födda som ett blankt papper - det vi och blir inte är inte endast upp till hur samhället formar oss, utan vi har instinkter. Och det jag har lärt mig genom att umgås med män den senaste tiden är att de tycker om att känna sig som män. Om de känner sig mer manliga genom att öppna dörren åt mig, eller bära min handväska, eller köpa en drink, så tänker inte jag stå i vägen! Detta betyder inte att jag undervärderar mig själv som kvinna, herre gud, klart jag kan göra allt det där själv - men det är ju inte det det handlar om. Precis som jag älskar att klä mig kvinnligt för att det får mig att känna mig som en riktig kvinna, så tänker jag inte stoppa en man från att känna sig som en riktig man om det är nu det han vill.

Happy days. :)
Sx

Thursday 11 March 2010

YES DUDE!

Klockan 21 släckte jag lampan i studio 9 på The Awareness Centre, tänkte...wow, det har verkligen hänt, på riktigt. Jag har satt upp mitt eget företag, jobbar med människor, hjälper de att lära älska sig själva. Det är helt underbart att få arbeta med det man har passion för.

Jag är otroligt tacksam. Det finns knappt ord för det jag känner för tillfället, bara en otroligt massa känslor.

Dagen som jag farat så länge gick mycket bra. Taster sessions på The New Players var en fantastisk upplevelse, finaste Emely som var med gjorde en otrolig insats och utan dig skulle det minst sagt blivit svårt.

Vår Open Evening som vi hade ikväll på The Awareness centre gick även den toppenbra. Laura som håller workshopsen med mig är en otroligt duktig och erfaren terapeut så jag har verkligen lyckats få med mig en expert till GoLy vilket är jättekul. Tillsammans är vi ett mycket bra team som kompleterar varandra mycket bra.

Livet är lustigt. Aldrig, aldrig, aldrig skulle jag kunna tänka mig att det skulle se ut såhär. Nu ska jag gå och lägga mig med ett fånigt leende på läpparna.

Kom och träffa oss!


Kom igen alla kära läsare - kom och träffa mig och mina kollegor på Go Love Yourself Taster Session i eftermiddag. I need your support. :)

Idag torsdag, kl 14-16. New Players Theatre, The Arches Villiers Street, London , WC2N 6NL .

Wednesday 10 March 2010

Fear not

Godmorgon käre läsare!

Jag slockande vid kl 1 igår natt, vaknade strax före 5 i morse i någon slags panik. Lyckades somna om och klev ur sängen vid halv sju.

Jag är otroligt nervös. Rädd, rädd, rädd. Tankarna går på allt som kan gå fel. Jag har svårt att andas.

Nu sitter jag här och försöker att få lite lugn, har läst i min meditationsbok och inser att jag faktiskt inte har något att vara rädd för. Med tro och hopp så kommer det att gå bra. Jag följer endast den vägen det är meningen att jag ska gå. Det som är läskigt är att det är nytt! Jag vet inte vad som kommer att hända.

Just det. Nytt är läskigt. Nervositet är mänskligt. Det kan vara bra att påminna sig om.

Ha en fin dag - nu ska jag gå och köpa rengöringsgrejer eftersom städhjälpen kommer idag, sedan blir det skola resten av dagen.
Höres!
Sx

Tuesday 9 March 2010

Come on down and meet us

It is all happening!
På torsdag kan ni komma och träffa mig och resten av Go Love Yourself teamet på våra taster sessions på See You Next Tuesday Festivalen, New Players Theatre vid Charing Cross.

£10 för två timmar av tips och övningar hur man bygger upp sin självkänsla, detta är en utmärkt chans för er som vill veta mer om vad vi sysslar med.

För mer information, maila mig på sofia@goloveyourself.co.uk .

Torsdag, 11:e Mars , kl 14-16 .
The Arches
Villiers Street
London
WC2N 6N



Getting ready for some fun on Thursday :)

Kolla in Go Love Yourself bloggen

Kära läsare

Ni vet väl om att jag även bloggar Go Love Yourself bloggen? Läs, kommentera, get involved!

Nu ska jag gå och köpa frukost - har en massa jobb att ta itu med innan jag ska cykla in till stan för att möta upp Emely denna eftermiddag, sedan i kväll blir det middag med tjejerna. Sweet.

Monday 8 March 2010

Giving, giving, giving.

Jag har redan gått och lagt mig, och ja, 23.30 är tidigt för mig. Jag är helt slut. Mitt coachingsamtal gick som sagt superbra idag men nu är jag trött.

Jag har aktivt gjort ett val i mitt liv att vara där för andra människor på många sätt och vis. Jag försöker alltid hjälpa och lyssna. Nu har det även blivit mitt jobb vilket jag älskar. Men samtidigt känner jag idag att jag är så otroligt trött på att vara den som är stark. Jag behöver också någon som kan säga till mig att allt kommer att bli bra. Jag har ett behov att inte bara visa min starka sida, men även att våga säga till när jag är rädd, när jag oroar mig, när jag vill ha en kram.

Jag vet att ni finns där. Det är upp till mig att våga erkänna att i vissa stunder orkar jag inte vara mission sparkle.

Nu ska jag sova!
Godnatt
xx

Jag vill aldrig glömma

Jag trivs otroligt bra med mitt liv för tillfället, det händer massvis och det är otroligt spännande. Jag mår bra!

Samtidigt så är det något som inte känns lika bra. Den 29e Juli 2007 tog jag min sista drink av alkohol och min sista drog. Det var den värsta dagen i mitt liv, men den räddade mig. Där började min resa till ett nytt liv. Äntligen sökte jag hjälp och genom AA/NA har mitt liv transformerats till 100% de senaste 2.5 åren. Från att ha varit en hjälplös otroligt osäker, deprimerad och ångestfylld tjej så är jag den jag är idag, någon som jag älskar och trivs med att vara.

Det jag inte mår särskilt bra över är hur lite jag har engagerat mig i AA den senaste tiden. Det är nästan som att jag har glömt bort vart jag kommer från, vart jag har lärt mig allt jag vet om livet idag, allt det som har gjort mig till den jag är idag.
Det känns inte bra, jag är rädd att glömma, jag är rädd att bli en sådan som slutar engagera mig i AA för att livet är så jäkla bra, för att sedan krasha neråt som aldrig förr.

Dags att ta mig i kragen och inse mitt ansvar. Inte för att det är ett fritidsintresse, utan för att det har räddat både mitt liv och min sanity, så många gånger. Vore jobbigt att glömma en sådan sak!

Like a proud grandmother


Jag i mitt Skype-coaching headset...:)


Jag har precis haft ett jättebra coachingsamtal med en deltagare på distanskursen. Hon gör sådana framsteg och jag känner mig stolt som en mormor eller liknande....

Gud vad kul det är att det jag lär ut faktiskt fungerar så effektivt - gosh I love my job. :)

Har haft en ganska lugn dag på jobbet och har nu endast lite förberedelser att göra, har ett par otroligt spännande dagar framför mig och kan nog medkänna att jag har varit lite orolig hur det kommer att gå....men använder mig av mina egna metoder och målar upp en massa bra scenarion i mitt huvud i stället för en massa skräckvbilder. Jadå!

Reducerat pris på The Vagina Monologues till mina läsare




Jag har äran att erbjuda mina läsare ett reducerat exklusivt pris på biljetter till en West End Show - nämligen The Vagina Monologues! £15 pund per biljett - skynda att boka genom att maila offer@vdaylondon.com , qoute 'Sofia'.

Jag har bokat mina biljetter tills på Lördag kväll, längtar verkligen eftersom jag såg det förra året och var otroligt imponerad och detta året ska tydligen vara ännu bättre...
Se mer information nedan!


UK EXCLUSIVE Theatre show: The Vagina Monologues
March 9th, 12th, 13th, 16th, 19th at 8pm, 20th 2.30pm, £20 (£15 conc)


After a sell-out run in 2009, this newly reimagined version of Eve Ensler’s hilarious and provocative classic returns by special permission, exclusively granted in the UK to SYNT. Proceeds will benefit local and international charities working to end violence against women.

"One of the most memorable and important evenings I've had...I was proud proud proud to be a part of it." - Allegra McEvedy

"Mind blowing! Committed, well directed, word perfect and full of passion. As I say, mind blowing!" - Helen Lederer

Sunday 7 March 2010

Come on now

Jag har haft en jättehärlig helg - igår var det födelsedagsfika på Scandinavian Kitchen med Ida, Samira, Stina och Emely. Vi hade otroligt roligt och skrattade supermycket, en perfekt och avslappnad eftermiddag. Idag har jag hängt med min fina Mawsel EJ, vi åt Sunday Lunch på min The Old Nun's Head, där det bjöds på live jazzmusik av ett band från Danmark!

Jag är så otroligt tacksam för mina vänner, jag älskar er alla så mycket - vad vore livet utan er? Livet är verkligen härlgt just nu - förutom att det är så sablans kallt!

Saturday 6 March 2010

Le weekend

Gud så skönt med helg, denna veckan har varit så otroligt stressfull och packad med grejer att göra så det ska bli skönt att ta det lite lugnt.
Jag har inte alls mycket inplanerat faktiskt, endast en födelsedagsfika på Scandinavian Kitchen med mina goa tjejkompisar.

I morgon ska jag äta Sunday Lunch med min Mawsel Emma Jane. Självklart har jag en massa jobb att göra med två uppsatser att skriva samt en hel del förberedelser att fixa med inför mina taster sessions på See You Next Tuesday Festival www.vdaylondon.com samt vår Open Evening som vi ordnat med på The Awareness Centre.

Nu ska jag hoppa in i dushen för att sedan cykla in till stan - höres senare!

Städerska fixad

Jag har äntligen fixat så att jag får en städerska som kommer hem till mig på onsdag och fixar röran här hemma. Gud så skönt!

Det kan tyckas konstigt, att jag som ung tjej anlitat en städerska, men det är faktiskt inte alls speciellt dyrt här i England, dessutom är jag så otroligt upptagen och uppbokad att jag inte hinner med städning. Klart jag skulle kunna klara av det själv, men jag satsar hellre på att ta hand om mig själv genom att tillåta att sova några timmar extra samt satsa på mitt företag. Jag försökte kliva ur sängen kl 6 igår morse för att städa, men det gick helt enkelt inte eftersom jag levt på ca 5 timmars sömn varje natt i två veckor. Att jag sedan alltid springer hemifrån vid kl 9 på morgonen för att komma hem vid midnatt gör det inte mycket lättare. Precis som min vän Emma Jane sa igår, hon anlitar inte städerska för att hon har en massa pengar till övers, utan för att hennes hem skulle se ut som ett bombnedslag om hon inte gjorde det!

Så nu ska det bli otroligt skönt att ha någon som kommer en gång i veckan - så sipper jag bo i detta bombnedslag.

Vilken underbar stad



Igår när jag satt i en taxi på väg till Charing Cross och New Players Theatre öppnade jag ögonen igen för den underbara staden jag bor i. London är verkligen en speciell plats att bo på, och jag tror att det kan vara en ganska svår sak att förklara för människor som bara har varit här som turister.

Det är möjligheternas stad. Staden där det inte finns något att passa in i, för alla är vi så olika.
Det är mitt hem, mitt älskade hem.

Thursday 4 March 2010

Sent om nätterna

Mitt liv är väldigt hektiskt just nu. Det är mycket på gång, jag sover inte särskilt mycket och har ständigt en massa att göra. Klagar gör jag inte, utan kanske mest förklarar mig. Förklarar mitt dåliga bloggande, förklarar alla de sms som jag faktiskt inte har kommit ihåg att svarat på, att jag inte har lika mycket tid till mina nära och kära, just nu.

Det kommer ju inte alltid att vara såhär, något jag påminner mig själv om. Det jag har svårt att hantera är faktiskt inte bristen på ledig tid, utan mest alla de hundra miljoner olika saker som snurrar runt i mitt huvud. Det är ju en del, Go Love Yourself tar självklart upp den största delen av mitt liv, men så har jag ju även ett tempjobb två dagar i veckan, plus en masterkurs att göra klart med en hel hög med uppsatser att skriva.

Mina dagar är uppbokade från morgon till kväll, mitt hem håller på att falla sönder pga jag inte tar mig tid till att städa, handla mat och allt annat som kan behövas. Jag tror verkligen det är dags att hyra in en städerska, detta fungerar inte längre. Jag har jobbat hela dagen idag, kom hem efter kl 20, har ätit och jobbat framför datorn frams till nu och undrar om jag kommer att orka att gå upp kl 7 i morgon bitti så att jag hinner städa innan jag har ett möte inne i stan kl 10. Dessutom måste, måste , måste jag komma ihåg att ringa ett superviktigt telefonsamtal i morgon. Att jag där också har lyckats boka in telefonsamtal med framtida klienter för i morgon bitti känns lite sådär.
Jag undrar hur jag ska hinna med att städa, cykla in till stan, prata med klienter , hitta någon som kan ta en alkoholist till sitt första AA möte samt boka min försäkring i morgon bitti mellan kl 7-10 ?

Hur som helst, mitt i all röra är jag väldigt lycklig för tillfället. Saker händer i mitt liv och det är otroligt spännande, jag märker mer och mer hur livet kan förändras och hur man kan få allt det där man aldrig någonsin vågade drömma om.

Nu är det sovdags!
Natti natti
xx

Wednesday 3 March 2010

Min egen läxa

Jag känner mig frusen, trött och stressad - har så mycket på gång med GLY vilket självklart är jätteroligt, men idag ska jag försöka att inte jobba. Jag ska försöka att inte göra någonting och inte må dåligt av det. Jag har jobbat sedan klockan 7 i morse, har fortfarande en hel del mail som behöver skrivas, jobb med distanskursen och kmmnande events men just nu behöver jag nog bara ta hand om mig själv i några timmar.

Det är mitt self esteem assignment för mig själv i kväll. Se så. Nu ska jag gå och ta ett bad!

Bloggar på Go Love Yourself

Käre läsare

Oroa er inte, Mission Sparkle är fortfarande min favoritblogg men nu skriver jag även på http://www.goloveyourself.co.uk/wordpress , check it out! Idag har jag även en liten utmaning till er alla där...

Återkommer senare, har masaa att stå nu i innan jag åker till skolan.

LOVE
Sxxx

Monday 1 March 2010

Some serious snow :)






Alla svenskar klagar över snön, jag tycker det är jättemysigt! KAnske för att jag ska hem till London idag. Har haft en sådan mysig start på min födelsedag med fika framför brasan...hoppas att planen går ikväll, annars blir det problem.

Happy birthday to me!



Det är min födelsedag idag och mamma och pappa som känner mig väl vet att jag så gärna önskar frukost på sängen...så tadaaa, titta vad jag fick i morse!

Nu ligger jag här och lyssnar på Bo Kaspers Orkester, dricker te och funderar på vad man ska göra en dag som denna. Jag vill gärna ut och åka lite längd med den är snöstorm ute.

Jag trivs riktigt bra här i Svedala just nu. :)