Gud, jag föväntade mig många fler kritiska kommentarer på mitt inlägg om Man or Mouse. Ni är alldeles för snälla, eller kanske håller ni med mig?
Albin kommenterade i alla fall intressant och tyckte att min generalisering av män var konstig, och ja, det kan jag förstå eftersom jag själv är väldigt mycket mot just generalisering. Men som vanligt skrev jag av min egen erfarenhet och ni som känner mig vet vilket förhållande jag har haft till män tidigare, vilket har varit ett väldigt osunt sådant. I mitt tidigare liv kunde jag aldrig låta någon göra något för mig, även om någon då och då erbjud att bjuda, bära väska etc så sa jag alltid nej. Jag ville visa att jag inte behövde någon att göra det för mig, dessutom ville jag inte känna mig som en börda. Min självkänsla var så låg att jag inte klarade av att ta mot någonting, eftersom jag ständigt oroade mig för vad den andra människan skulle tycka...
Nu är det så att jag fått lära om, bygga upp min självkänsla och dessutom samlat på mig några nyktra och andra erfarenheter när det gäller just män, dejting och allt som hör till. Och jag måste säga att det är en otrolig känsla att våga låta sig bli behandlad som en drottning - och inte oroa sig för den andra människan tycker. Det handlar om att jag har insett att jag inte är ansvarig för den andra människans känslor eller tankar, om någon erbjuder sig att hämta mig för att han vill ta mig ut på någon slags tillställning så tackar jag glatt ja och uppskattar att någon vill träffa mig så gärna att han ser till att jag slipper stå och vänta på någon buss någonstans.
Jag vet att jag förtjänar det bästa, och även om det låter konstigt så är det just handlingar som dessa som gör att jag känner mig otroligt mycket tryggare än vad jag gjorde för några år sedan då jag alltid åkte iväg och träffade människor långt bort som attans med nattbussar , tågresor, flygresor (!) bara för att mötas av ett booty call. För min egen trygghet trivs jag mycket bättre när någon 'jagar' efter mig i stället för tvärt om. Jag har jagat tillräckligt och kan faktiskt säga att jag kommer aldrig göra om det igen - om någon vill ha mig så kommer de fan få jobba på det.
Och där är det tyvärr många unga killar som inte har en aning om hur man gör. Det får vara så mycket 2010 som ni vill, detta är så jag vill ha det.
Så kanske min generalisering av män var fel - jag skrev bara om vad jag gillar.
Which can be good to know!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Läste det andra inlägget jag med men orkade inte kommentera. Men nu kan jag inte låta bli bara för det :)
Det är väl bra att du är ärlig, inlägget var inte pk och inte heller vad man kanske väntar sig av en psykologstudent. Tänkte jag, och såg sen att jag hade missat att läsa ett i ;)
"Problemet" med uttrycket man or mouse är väl att man (jag) tänker direkt på att mouse=kvinna, att uttrycker kommer därifrån.. "du är väl ingen kärring"... så det känns inte så jämnlikt.
Men visst, män och kvinnor är olika på vissa sätt och könsrollerna får oss lugna och glada ibland.
Skrattade dock till när jag läste exemplet med att bära handväskan.
Wtf gar du i din handväska, du hjälpsökande kvinna? :)
Är det betongblock i den? Hur gör man om man vill få en man att bära en sådan? Säger man att den är tung? Tror dom på det då?
ha en trevlig kväll.
/K
Åh, är glad att du skrev det här inlägget också, ser det ur ett annat perspektiv nu! Höll i princip inte alls med förra inlägget, kan jag ärligt säga, men kom mig inte för att kommentera... visste inte var jag skulle börja! :) För det första gillar jag inte heller generaliseringar, och för det andra tycker jag att det finns så många olika sätt att vara en "riktig man" på - bara uttrycket i sig vänder jag mig emot; det finns så många olika sätt att vara "riktiga", "bra", människor på!
Men, efter att ha läst det här inlägget tyckte jag att det blev en intressant vinkling på det, det här med att ha självkänsla nog att kunna ta emot sån typ av uppskattning! Även om det för mig inte handlar om huruvida personen är en "riktig man" eller "riktig kvinna", för uppskattning kan ju visas på andra sätt än de traditionellt gentlemannamässiga - rent personligt lägger jag inget värde i att få dörren öppnad för mig, eller en väska buren, men kan istället relatera till att t.ex våga lita på att någon vill ta sig extra tid till, anstränga sig lite extra, för att hänga med mig, sånt kan jag kan tveka på ibland, med vissa personer... så på så sätt kan jag förstå och till viss del hålla med om det du skrivit, om än inte om kategoriseringarna av man or mouse!
Post a Comment