Jag har redan gått och lagt mig, och ja, 23.30 är tidigt för mig. Jag är helt slut. Mitt coachingsamtal gick som sagt superbra idag men nu är jag trött.
Jag har aktivt gjort ett val i mitt liv att vara där för andra människor på många sätt och vis. Jag försöker alltid hjälpa och lyssna. Nu har det även blivit mitt jobb vilket jag älskar. Men samtidigt känner jag idag att jag är så otroligt trött på att vara den som är stark. Jag behöver också någon som kan säga till mig att allt kommer att bli bra. Jag har ett behov att inte bara visa min starka sida, men även att våga säga till när jag är rädd, när jag oroar mig, när jag vill ha en kram.
Jag vet att ni finns där. Det är upp till mig att våga erkänna att i vissa stunder orkar jag inte vara mission sparkle.
Nu ska jag sova!
Godnatt
xx
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Åh, det där är så viktigt, och jag känner igen mig. Speciellt eftersom jag alltid analyserar och rationaliserar mina känslor, så jag "vet" varför jag känner på ett sätt, hur jag "borde" tänka, att det kommer gå över, osv osv. Och då kan det ibland kännas "onödigt" att prata med andra om det. Men, det är verkligen viktigt att, just som du säger, kunna visa sig svag och liten även för andra! Att få ur sig allt, och tillåta sig själv att bara vara ett tag... Men det är som du säger, det är upp till en själv att våga erkänna för de nära vänner man (förhoppningsvis) har runtomkring sig! Det är jag väldigt glad och tacksam för att jag har, både vänner och familj som jag vet finns här för mig. Glad att du har det också, se till att "använda" dom! (Använda är ju fel ord, men, hoppas att du förstår vad jag menar!)
Post a Comment