Wednesday 10 June 2009

What it is like

Ibland far jag en sadan stor lust att beratta for mina vanner och familj hur det ar att vara en nykter alkoholist, eller en manniska med beroendeproblematik som sa manga valjer att kalla det. Sa nu tar jag tillfalle till akt, och tanker beratta for er som ar intresserade.

Alkoholen och droger var en gang ett problem. Det ar inget problem langre. Spriten stannar i flaskan och drogerna stannar hos langaren. Bara jag inte ror det sa kan det aldrig bli ett problem for mig igen. Det stor mig inte! Visst kan jag ibland uppleva ett sug men det ar nagot som jag ar duktig pa att hantera, jag lyssnar inte pa forsta tanken 'Ah vad gott det skulle vara med ett glas vin' och spolar i stallet fram bandet till hur verkligheten skulle se ut efter det forsta glas vinet.

Det som jag stors av ar min hjarna, mitt sinne, mina tankar som jag ibland inte har nagon som helst kontroll over. Jag ar hyper-over-kanslig, mina tankar gar som i en tvattmaskin, runt, runt, runt och jag kan inte satta stopp for det. Jag har svart att leva i nuet och lever ofta i framtiden. Jag far for mig att katastrofala saker ska handa och borjar tro att det ar sant. Jag ar otroligt sjalvcentrerad och far ibland for mig att alla runt omkring mig observerar mig. Det ar skumt, for det ar inte sant, men det ar sa min hjarna fungerar. Alla nyktra alkoholister och addicts som jag vet kanner precis sahar, precis sa som jag just beskrev det. Det var darfor vi drack. For att komma bort fran oss sjalva ett litet tag. Att fly fran varat egna lilla fangelse.

Ibland ar det som att ga runt i en bubbla, och trots att man har miljontalsmanniskor runt omkring sig sa kan man andra inte relatera till nagon. Man kanner sig ensam och islored. Som att man har en 'missing component'.

Sjalvklart har detta blivit sa otroligt mycket battre, men det finns fortfarande dar. Och jag gor fortfarande saker for att distrahera mig sjalv, internet till exempel ar en otroligt bra teknik att fly in i, att komma bort fran verkligheten.

Jag fascineras av manniskor som verkar kunna ta allt med en klackspark. Som verkar kunna 'let go' bara sadar!

I mandags var det 7 ar sedan jag flyttade till London. Jag vaknade upp pa morgonen och tankte, 'Herre gud, jag har ju inte astadkommit nagonting!'.
Senare pa dagen paminde min bastis mig att 'That is not true. You managed to get sober and most alcoholics don't ever do that.'
Det ar bra att bli pamind ibland. Mission Sparkle som denna bloggen heter handlar om att kampa mot sina onda demonder. Jag ar nykter och jag har ett ansvar. De flesta alholister dor av den har sjukdomen. Jag lever och ar tacksam for det. Nu ar mitt ansvar att leva mitt liv och forsoka hjalpa andra sa som jag en gang var hjalpt. Att leva i hopp och tro och aldrig glomma att kampen mot dina onda demoner ar aldrig forgaves. Mission Sparkle, so be it, det ljusa overvinner det morka. That is what this is about.

4 comments:

Anonymous said...

Vad bra att din kompis sa det dar, exakt vad jag tankte!
Fy farao, framgang mats inte i man, barn, karriar etc (det sa vi ju igar!!!) du ar jatteduktig och har gjort mer an de flesta skulle grejja i hela sin liv! hoppas du kom pa battre tankar!

Ems said...

Jag tvivlar pa att folk mar sadar super bra som det sa ofta verkar i bloggar etc. Men jag vet, det kanns som det ar ett enormt fel pa en sjalv nar man borjar jamfora sig sjalv med deras happy-go-lucky satt att vara.

Jag kanner igen mig jatte mycket i det du skriver, och jag tror att de flesta har lite av dem kanslorna.

Men jag kan saga att jag ar exakt likadan i saval tanken som kanslan. Ja katastrofierar allt, tror att alla betraktar mig och dommer minsta lilla steg som jag tar. Det ar som du sager, det ar otroligt svart att leva med och manga gar till alkohol eller droger. Jag var ocksa en av dem, med alkohol. Alltid mest paverkad. Alltid den som gor totalt opassande saker (atminstonde i mitt huvud). Alkohol ar ett enkelt och effektivt satt att dampa 'roster' for stunden. Varre ar det att torka upp spillrorna av ens sjal och tanke dagen efter. Jag vet. Det ar nu det senaste aret som jag borjat fundera over att ge upp alkohol totalt men for mig ar det ett beslut som ar svart att ta. Det ar ju som att ge upp nagon man alskar.

Jag vet hur du kanner. Och for mig var det otroligt skont att lasa om nagonannan som kande som jag. Darfor tankte jag beratta samma sak for dig. Du ar inte ensam att kanna som du gor eller med dina tankar.

Ja, nu blev denna kommentaren en hel uppsats. Sorry, ville bara saga att jag uppskattar verkligen det du skriver.

Kramar
Ems
http://www.inlalaland.blogg.se

Sara said...

Jag skulle behöva en vän som dig i mitt liv. En som från hjärtat förstår och vill hjälpa andra. Mitt liv är och har varit som ditt. Kanske på olika sätt men mycket av det är precis lika. Det du skriver är som att Du tar orden ur min mun. Jag har inte än kommit fram till sanningen eller som person kunna uttrycka mig i ord, utan bara i min bubbla.

Du gör ett magiskt intryck på människor och du är unik och geuin som person.
Jag önskar dig bästa livet!
Kram ! Sara D

SW said...

Miss Romarker: Jodå jag kom på bättre tankar, det är bara vissa dagar man inbillar sig saker och ting. :)

Ems: Det är bra att du berättar, det är första steget till en förändring. Maila mig på missionsparkle@gmail.com om du vill prata mer ostört. Det finns en utväg om man vill. KRAM.

Sara: Åh vad snällt skrivet av dig! Har du något stöd i din omgivning, någon som förstår dig? Jag har sådan tur att jag har AA o NA där jag endast behöver grymta fram några ord och alla förstår vad jag menar. Jag tror verkligen att vi med beroendeproblem hjälper varandra bäst eftersom de människor som inte har varit där vi har varit aldrig kommer förstå hur det känns. Maila om du vill prata mer missionsparkle@gmail.com.
Kram