Saturday 11 July 2009

När allting faller på plats

Jag har hittat en superfin lägenhet i Dulwich, mellan East Dulwich och Forest Hill. Den är nybyggd, superfräsh, stor och ljus och verkligen hemtrevlig. Jag kommer att dela den med ägaren så bara en person att bråka om badrum med! Och detta är 200 pund billigare i månaden än det jag betalar nu...

Det känns verkligen som allting 'is falling to place'. Jag har efter många månaders gnäll och frustration hittat ett jobb, inom det område där jag vill jobba, för lite lägre lön men det spelar absolut ingen roll. Jag måste flytta från mitt hem och mina flatmates men det känns helt rätt. Detta är mitt nästa steg.

Och det bästa med hela situationen är att jag har inte bråkat mig till det. Jag har inte krävt det av något, jag har inte varit frustrerad och kännt blodsmak i munnen. Allt har bara hänt. Jag signade upp med en recruitingagency, blev skickad på en intervju för att jobb som jag inte trodde att jag ville ha eftersom det innebar att jag skulle behöva flytta från min lägenhet, gå ner i lön och dessutom flytta från mina flatmates.

Jag var rädd för att förlora det materiella. Men när jag väl insåg att det var det som var som ett hinder för min riktiga lycka, lyckan att få göra det jag vill, att hjälpa tonåringar - så slutade jag kämpa. Jag insåg att det materialla i mitt liv inte har så stor betydelse, det var inte värt att klamra sig fast vid.
Allting bara hände.

Förut brukade jag ofta känna en stor frustration, jag ville ha resultat snabbt, jag trodde, att om jag bara får det där jobbet, om jag bara kommer in på den utbildningen, så kommer det att fixa mig. Om jag bara flyttar till den lägenheten, träffar den rätta pojkvännen, tjänar en massa pengar, så kommer jag att må bra. Det tomma hålet inom mig kommer inte finnas längre.

Varje gång blev jag lika besviken. För ingenting funkade, inte i längden i alla fall. Ingenting kunde fixa mig. Ingenting materiellt.

Det jag vill säga nu är att den här gången har allt fallit på plats, jag har inte tagit ett jobb med motivet till att det ska fixa mig, fylla något hål, utan jag har tagit det här jobbet endast för att jag tror att det kan hjälpa mig att följa mig pupose, att hjälpa unga människor som har hamnat fel.

Jag är så glad just idag.
Men nu måste jag göra mig i ordning, har ett party att gå till!

5 comments:

Anna said...

Grattis!!! Gud vad härligt :-) nu kommer du verkligen att hamna runt hörnet från mig. Kram!

Ida said...

Måste bara säga att du är väldigt inspirerande och det är en ynnest att få följa din blogg! Kul att du har kommit så långt på alla plan!

Anonymous said...

oj, vad glad JAG blev av det har inlagget, vilekn underbar kansla det maste vara!
stort grattis till hela situationen, hoppas du kommer bli nojd med allting (fast det tror jag att du blir!)

SW said...

Anna, jaaa yes! Vi far traffas och kaka frulle ihop i East Dulwich eller nagot. Kraam

Ida, o tack sa hemskt mycket! Vad snallt av dig.

Missromarker, vad glad jag blir nar andra ar glada for min skull. Det betyder massvis. KRAM!

barajagjohanna said...

Så himla roligt! :) Jag är jätteglad för din skull!